Klimat är också lokalt

28.11.2015 kl. 08:00
På måndag inleds klimattoppmötet i Paris. Frankrike har arbetat oerhört systematiskt med att skapa förutsättningar för att man ska kunna nå ett framgångsrikt förhandlingsresultat. Att man orkat det trots attackerna i Paris är mer än beundransvärt.

Paristoppmötet inleds med ett möte för statschefer. Finlands delegation leds av president Sauli Niinistö med statsminister Juha Sipilä som vice delegationschef. Med tre ytterligare ministrar på plats ger Finlands regering klimatfrågan den tyngd som den förtjänar.

 

Att inleda med ett möte för statschefer är någonting nytt, och något som Frankrike gör avsiktligt. Tidigare har man alltid börjat från tjänstemannanivå och arbetat sig upp. När det sedan har kört fast har man kallat in tungviktarna. Nu gör man tvärtom och låter statscheferna först mejsla ut en ram åt förhandlarna. Det tror jag att är bra och jag hoppas att man kan undvika händelserna från förra året i Lima då man först på övertid fick igenom en minimal överenskommelse. Paris måste bli annorlunda.

 

Klimatförändringen är kanske mänsklighetens allra största utmaning. Den globala uppvärmningen ger oåterkalleliga följder om den inte bromsas och stoppas. Redan nu märker viatt extremväder blir allt vanligare. Tidigare i höst drabbades franska Rivieran och Gran Canaria av svåra översvämningar. Kalifornien och Australien har drabbats av svår torka och här hemma har vi de senaste åren fått vänja oss med kraftigare stormar.

 

Störst förändring sker dock under ytan. 90 % av klimatförändringens överloppsvärme ”försvinner” ner i världshaven. Det påverkar fiskebestånd och havsströmmar. Hur mycket vet vi inte än. Det vi dock vet är att Åland och övriga Nordeuropa skulle vara ganska obeboeligt utan Golfströmmens varma vatten.

 

Trots de uppenbara förändringarna har de stora insatserna lyst med sin frånvaro och utsläppen fortsatt att öka. Anledningen till det är att klimatförändringen ändå är så pass abstrakt. Trots att indikatorerna är tydliga sker förändringen ändå relativt långsamt vilket gör att den känns avlägsen. Dessutom kan den kännas övermäktig eftersom en människas insatser ensamma kan göra ganska liten skillnad. Men, tillsammans kan vi göra skillnad.

 

Vi får därför inte skjuta över klimatansvaret på förhandlarna i Paris. Vi behöver alla göra mer i vår vardag. Genom att minska elförbrukningen, satsa på en bränslesnål bil och äta lite mindre kött kan alla minska sitt ekologiska fotavtryck. Vi borde också göra det enklare för konsumenter att göra klimatsmarta val.

 

Jag skulle också vilja se en utmaning mellan företag att minska sina utsläpp. De flesta företag kan göra något som sparar energi. Mindre energiförbrukning brukar på sikt också spara pengar, trots att det kan dröja några bokslut innan investeringen betalar tillbaka sig. Om man kan göra en sådan investering finns ingen anledning att vänta. Många kunder favoriserar gärna ett företag som gör ett aktivt miljö- och klimatarbete. Det blir alltså en win-win som har betydelse för klimatet.

 

Det finns skäl att vara förhoppningsfull inför Paris. Obama vill göra klimatarbetet till hans legacy. Att Pekingborna dör i luftföroreningar har också fått Kina mer aktivt. Stordåd är inte att vänta, men Pariskonferensen kommer att bli ett viktigt steg på vägen. Jag hoppas att den franska diplomatin kan göra det till ett stort steg.

 

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00