Debatt om skuggbudgeten, 25.11.2015

25.11.2015 kl. 18:05
Anna-Maja Henriksson

Ärade talman,

regeringen väljer bort de unga. Ni väljer att skära ner i småbarnsfostran, i skola, i utbildning, i studiestöd och i ungdomsgarantin. Det verkar som om regeringen helt glömt bort att barnen är vår framtid. Det är de som ska arbeta och betala skatt för att också vi ska få service när vi blir äldre. I motsats till regeringen anser jag att vi borde satsa på de unga, inte välja bort dem!

 

Arvoisa puhemies,

Nuorisotakuu ja etsivä nuorisotyö ansaitsevat paremman kohtalon kuin hallituksen miljoonaleikkaukset. Niiden avulla annamme luisuun joutuneille nuorille toisen mahdollisuuden. He ansaitsevat tämän mahdollisuuden myös jatkossa – he ansaitsevat mahdollisuuden opintoihin, työhön tai oppisopimuksiin. Samanaikaisesti meidän on myös uskallettava kehittää nuorisotakuuta.

 

Tarvitsemme uusia raikkaita aloitteita nuorten tukemiseksi. Yhtenä hyvänä vaihtoehtona ovat oppisopimukset ja Saksan mallin mukaiset minijob-työpaikat. Ne tarjoaisivat alle 30-vuotiaille nuorille paremmat mahdollisuudet päästä työmarkkinoille, kokeilla ja pystyä tekemään töitä menettämättä tukia tai muita etuuksia. Minijob-malli ei ole mikään pysyvä ratkaisu, mutta se tarjoaa nuorille mahdollisuuden tähdellisiin tuloihin ja työkokemukseen.

 

Ärade talman,

inte nog med att regeringen inte vill ge ungdomar en andra chans. Man skär också ner så mycket i småbarnsfostran, grundskola och högre utbildning att man kan fråga om vi mera förmår ge varje barn en likvärdig start i livet. Är det här verkligen rätt? Mitt entydiga svar är nej, det är inte rätt! Också i svåra tider måste vi våga satsa på ungdomen. En likvärdig möjlighet eller en andra chans kan inte vara beroende av om du är det första eller det andra barnet eller om dina föräldrar är arbetslösa eller ensamförsörjare. Svenska riksdagsgruppen vill behålla den subjektiva rätten till dagvård och vi vill satsa på barnen och de unga!

 

Arvoisa puhemies,

Meidän vaihtoehdossamme poistamme lapsilisän yksinhuoltajalisän ja toimeentulotuen välisen kytkennän.  Toimimme näin, koska yksinhuoltajien joukossa on joitakin taloudellisesti kaikkein vaikeimmassa asemassa olevia. Haluamme, että kaikilla yksinhuoltajilla on siedettävä elämä, ja haluamme antaa jokaiselle lapselle yhdenvertaisen alun elämään, mihin viittasinkin hetki sitten. Tämän vuoksi on tärkeää irrottaa lapsilisän yksinhuoltajalisä toimeentulotuesta!

 

Haluamme myös tukea jokaista lasta mahdollisimman hyvään varhaiseen alkuun elämässä. Suomalainen äitiyspakkaus on saanut paljon kiitosta maailmalla. Se on menestys ja tuote, josta voimme olla erityisen ylpeitä. Kuitenkaan kaikki eivät saa sitä. Monet turvapaikanhakijat jäävät järjestelmän ulkopuolelle – tähän haluamme muutoksen. Mielestämme turvapaikanhakijoilla tulee olla oikeus äitiyspakkaukseen.

 

Ärade talman,

regeringens sociala samvete verkar vara något fördunklat. Biståndsslakten, och med det en stor del av Finlands internationella anseende, är dumdristig politik. Trots att vi har problem med ekonomin är Finland fortfarande ett av världens rikaste länder. Vi har råd att hjälpa andra! Och vi har en skyldighet att hjälpa andra! För bara 65 år sedan, i efterdyningarna av andra världskriget, fick finländska barn skor i bistånd. Vi fick det för att många föräldrar inte hade råd med skor och för att barnen vintertid behövde skor för att kunna ta sig till skolan. I dag finns miljontals barn som skulle behöva samma hjälp som vi fick. Det behöver inte nödvändigtvis handla om skor – men det ska handla om att varje barn har rätt till trygghet och till skola. Till det behövs biståndet!

 

Arvoisa puhemies,

 

Monet tässä salissa sanovat, että meidän on autettava siellä, missä kriisi on. Joudunkin kysymään miten tämä voidaan tehdä, kun kehitysapua leikataan? Monet tässä salissa sanovat myös, että paras tapa auttaa ja luoda laillinen tie Suomeen on ottaa kiintiöpakolaisia. Miten voimme tehdä sen, kun hallitus samanaikaisesti laskee pakolaiskiintiötä? Me näytämme unohtavan, että maat, joilla on suurin vastuu maailman pakolaisista, ovat Turkki, Pakistan, Libanon, Iran, Etiopia ja Jordania. Ne ovat ottaneet vastaan yhteensä yli kuusi miljoonaa ihmistä. Vuoden 2014 jokaisena päivänä 42 500 ihmistä joutui lähtemään kodistaan. Ja 85 % maailman pakolaisista on kehitysmaissa. Suomen pakolaiskiintiö on 750 pakolaista. Se on naurettavan pieni tarpeeseen nähden. Haluamme korottaa tuntuvasti pakolaiskiintiötä pitkällä aikavälillä – ja ensi vuonna 2 500 pakolaiseen.

 

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35