Debatt om skuggbudgeten, 25.11.2015

25.11.2015 kl. 18:05
Anna-Maja Henriksson

Ärade talman,

regeringen väljer bort de unga. Ni väljer att skära ner i småbarnsfostran, i skola, i utbildning, i studiestöd och i ungdomsgarantin. Det verkar som om regeringen helt glömt bort att barnen är vår framtid. Det är de som ska arbeta och betala skatt för att också vi ska få service när vi blir äldre. I motsats till regeringen anser jag att vi borde satsa på de unga, inte välja bort dem!

 

Arvoisa puhemies,

Nuorisotakuu ja etsivä nuorisotyö ansaitsevat paremman kohtalon kuin hallituksen miljoonaleikkaukset. Niiden avulla annamme luisuun joutuneille nuorille toisen mahdollisuuden. He ansaitsevat tämän mahdollisuuden myös jatkossa – he ansaitsevat mahdollisuuden opintoihin, työhön tai oppisopimuksiin. Samanaikaisesti meidän on myös uskallettava kehittää nuorisotakuuta.

 

Tarvitsemme uusia raikkaita aloitteita nuorten tukemiseksi. Yhtenä hyvänä vaihtoehtona ovat oppisopimukset ja Saksan mallin mukaiset minijob-työpaikat. Ne tarjoaisivat alle 30-vuotiaille nuorille paremmat mahdollisuudet päästä työmarkkinoille, kokeilla ja pystyä tekemään töitä menettämättä tukia tai muita etuuksia. Minijob-malli ei ole mikään pysyvä ratkaisu, mutta se tarjoaa nuorille mahdollisuuden tähdellisiin tuloihin ja työkokemukseen.

 

Ärade talman,

inte nog med att regeringen inte vill ge ungdomar en andra chans. Man skär också ner så mycket i småbarnsfostran, grundskola och högre utbildning att man kan fråga om vi mera förmår ge varje barn en likvärdig start i livet. Är det här verkligen rätt? Mitt entydiga svar är nej, det är inte rätt! Också i svåra tider måste vi våga satsa på ungdomen. En likvärdig möjlighet eller en andra chans kan inte vara beroende av om du är det första eller det andra barnet eller om dina föräldrar är arbetslösa eller ensamförsörjare. Svenska riksdagsgruppen vill behålla den subjektiva rätten till dagvård och vi vill satsa på barnen och de unga!

 

Arvoisa puhemies,

Meidän vaihtoehdossamme poistamme lapsilisän yksinhuoltajalisän ja toimeentulotuen välisen kytkennän.  Toimimme näin, koska yksinhuoltajien joukossa on joitakin taloudellisesti kaikkein vaikeimmassa asemassa olevia. Haluamme, että kaikilla yksinhuoltajilla on siedettävä elämä, ja haluamme antaa jokaiselle lapselle yhdenvertaisen alun elämään, mihin viittasinkin hetki sitten. Tämän vuoksi on tärkeää irrottaa lapsilisän yksinhuoltajalisä toimeentulotuesta!

 

Haluamme myös tukea jokaista lasta mahdollisimman hyvään varhaiseen alkuun elämässä. Suomalainen äitiyspakkaus on saanut paljon kiitosta maailmalla. Se on menestys ja tuote, josta voimme olla erityisen ylpeitä. Kuitenkaan kaikki eivät saa sitä. Monet turvapaikanhakijat jäävät järjestelmän ulkopuolelle – tähän haluamme muutoksen. Mielestämme turvapaikanhakijoilla tulee olla oikeus äitiyspakkaukseen.

 

Ärade talman,

regeringens sociala samvete verkar vara något fördunklat. Biståndsslakten, och med det en stor del av Finlands internationella anseende, är dumdristig politik. Trots att vi har problem med ekonomin är Finland fortfarande ett av världens rikaste länder. Vi har råd att hjälpa andra! Och vi har en skyldighet att hjälpa andra! För bara 65 år sedan, i efterdyningarna av andra världskriget, fick finländska barn skor i bistånd. Vi fick det för att många föräldrar inte hade råd med skor och för att barnen vintertid behövde skor för att kunna ta sig till skolan. I dag finns miljontals barn som skulle behöva samma hjälp som vi fick. Det behöver inte nödvändigtvis handla om skor – men det ska handla om att varje barn har rätt till trygghet och till skola. Till det behövs biståndet!

 

Arvoisa puhemies,

 

Monet tässä salissa sanovat, että meidän on autettava siellä, missä kriisi on. Joudunkin kysymään miten tämä voidaan tehdä, kun kehitysapua leikataan? Monet tässä salissa sanovat myös, että paras tapa auttaa ja luoda laillinen tie Suomeen on ottaa kiintiöpakolaisia. Miten voimme tehdä sen, kun hallitus samanaikaisesti laskee pakolaiskiintiötä? Me näytämme unohtavan, että maat, joilla on suurin vastuu maailman pakolaisista, ovat Turkki, Pakistan, Libanon, Iran, Etiopia ja Jordania. Ne ovat ottaneet vastaan yhteensä yli kuusi miljoonaa ihmistä. Vuoden 2014 jokaisena päivänä 42 500 ihmistä joutui lähtemään kodistaan. Ja 85 % maailman pakolaisista on kehitysmaissa. Suomen pakolaiskiintiö on 750 pakolaista. Se on naurettavan pieni tarpeeseen nähden. Haluamme korottaa tuntuvasti pakolaiskiintiötä pitkällä aikavälillä – ja ensi vuonna 2 500 pakolaiseen.

 

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15