Skattepolitiken ska sporra till arbete

25.11.2015 kl. 14:55
– Vi vill se en skattepolitik som sporrar till jobb och som ser till att det alltid är lönsamt att jobba – det är genom jobb och en höjd sysselsättning vi får det här landet på fötter, säger Svenska folkpartiets ordförande Carl Haglund när skuggbudgeten debatterades i riksdagen på onsdagen

– Därför vill vi sänka skatten på arbete för alla. Samtidigt vill vi också höja hushållsavdraget från 2400 till 4000 euro för att sysselsätta fler, uppmuntra till företagande och samtidigt stävja den grå ekonomin,

 

Haglund framhåller att Finland har redan ett av de högsta skattetrycken i Europa. Svenska riksdagsgruppen vill inte höja det ytterligare. Skattesänkningen på arbete finansieras genom att höja momsen med en halv procentenhet i alla momsklasser, slopa regeringens planerade bilskatterea och genom att avskaffa befrielsen från överlåtelseskatt vid köp av första bostad.

 

– Parallellt med en sporrande skattepolitik måste också arbetsmarknaden reformeras. Vi vill att privata arbetsförmedlingar ska få komma in på marknaden som stöd till det offentliga när det gäller sysselsättning av finländarna. Särskilt bland lättare sysselsatta människor i de stora städerna visar de privata företagen på bättre resultat än det offentliga och det vill vi ta vara på, säger Haglund.

 

Dessutom vill Svenska riksdagsgruppen minska nedskärningarna i utbildningen rejält, stärka ungdomsgarantin, hitta nya sysselsättningsformer för unga, bevara arbetsrehabiliteringen som regeringen slopar samt få till stånd en reform av den inkomstrelaterade dagpenningen. Utöver arbetsmarknadsreformen har skuggbudgeten också en stark social profil där bland annat bistånd, flyktingar, ensamförsörjare och pensionärer uppmärksammas.

Carl Haglund

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00