Trygga rätten till undervisning på samiska

24.11.2015 kl. 14:07
Riksdagsledamot Anna-Maja Henriksson besökte Lappland

- Utbildning på samiska är livsviktigt för bevarandet av den samiska kulturen. Därför är det viktigt att utveckla språkboverksamhet, språkbad och skolor så att de elever som vill, verkligen har möjlighet att utbildas på samiska och lära sig samiska. Det räcker inte att bara en del av undervisningen sker på modersmålet. Utsjoki är ett gott exempel på en kommun som satsat på att utveckla den samiska undervisningen, säger Svenska riksdagsgruppens ordförande Anna-Maja Henriksson, som i början av veckan besökte både Sametinget och Utsjoki kommun.

 

Redan nu samarbetar Utsjoki kommuns skolor med motsvarande läroverk på norska sidan. Avstånden mellan sameskolor vid gränsen är ofta kortare än avstånden till skolor i Finland. Problemet är däremot att byråkratin länderna emellan ofta försvårar samarbetet. Ett annat problem är att till exempel läroplanerna i de olika länderna inte är de samma.

 

- I frågan om att stöda ursprungsfolks rättigheter har alla finländska politiker ett ansvar. Speciellt statsministerpartiet Centern bör nu ta sig i kragen och se till att man främjar samernas rättigheter i praktiken under regeringsperioden. Det är ju alldeles absurt att ett land som Finland fortsätter kritisera andra länder för deras människorättsfrågor, men själv inte aktivt främjar sin egen ursprungsbefolknings rättigheter, säger Henriksson.

 

- Det skulle nu vara på tiden att Finland äntligen ratificerar ILO 169 om ursprungsfolks rättigheter. Vi måste sluta vara en svart fläck på den internationella ursprungsfolkskartan, fastslår Henriksson
Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00