Interpellation om konsekvenserna av regeringens trafikpolitiska mål

17.11.2015 kl. 15:13
Gruppanförande, Svensk riksdagsgruppen, Thomas Blomqvist 17.11 2015

Värderade talman,

 

För att spara 15 miljoner euro minskar regeringen upphandlingen av trafiktjänster som lämnar många orter helt utan tågförbindelse. Staten har under två tidigare valperioder satsat närmare 1 miljard euro på banavsnittet Seinäjoki-Uleåborg – nu dras tågturer in på det avsnittet. Det här är exempel på vad som händer inom spårtrafiken. Det kan inte vara klok politik.

 

En politiker måste vänja sig vid att få arga brev av sina väljare – det måste man tåla som beslutsfattare. Det är ändå inte många gånger som jag under mina snart nio år i riksdagen har fått så många arga brev på eposten som nyheten gick ut att Y-tåget mellan Helsingfors och Karis läggs ned.

Det handlar om en stor besvikelse hos enskilda, studerande och familjer som har satsat på att bosätta sig nära järnvägen. Förutom att Y-tåget försvinner, har flera kvällsturer dragits in som försvårar pendlandet västerut från Helsingfors.

Det viktigaste kriteriet var tågförbindelsen till Helsingfors då min fru och jag för sex år sedan flyttade till Karis, skriver en man till mig i sitt brev.

Han fortsätter: Till följd av tågindragningarna kommer Raseborg inte att vara attraktivt för nya familjer och firmor, och vi som är där från förr kommer att överväga att flytta bort.

Jag är förbannad, avslutar han.

 

Värderade talman,

 

Svenska riksdagsgruppen omfattar till fullo det som har varit grundsynen för både trafikpolitik och planläggning i vårt land: det är hållbart att planera bostadsområden och samhällen med goda kollektivtrafikförbindelser särskilt är den spårbundna trafiken, inte minst ur miljösynvinkel.

Vi är vänner av spårtrafik och i den förra trafikpolitiska redogörelsen skrevs in stora satsningar på spårtrafik. Budskapet var entydigt: Vi ska hålla banorna i skick och utnyttja de investeringar som har gjorts.

Men vad gör regeringen? Stick i stäv med tidigare markeringen beslutar man att drastiskt skära ned anslagen för köptrafiken, vilket inte kan ha någon annan följd än det vi har sett de senaste månaderna. VR har radikalt minskat på sina tågturer.

 

 

 

Värderade talman,

 

Ännu under förra regeringen gav Kommunikationsministeriet tydliga signaler till kommunerna om att bygga och planera kring järnvägen. Vi har visserligen en ny kommunikationsminister, men hur ska kommunerna tolka ministeriets helomvändning? Är det helt nya ideal som gäller?

Flera kommuners utvecklingsstrategi bygger på en fast spårlinje. Har regeringen alls tänkt på hur man reagerar i Sjundeå där kommunens centrum faktiskt heter Sjundeå station. Ska Siuntion asema i framtiden vara ett samhälle där tågen inte stannar?

Jag har här försökt beskriva hur regeringens trafikpolitik ter sig ur bara en regions synvinkel. Att staten drastiskt minskat sina köp av VR har givetvis stora följder i olika delar av landet.

Det är inte rationell samhällsekonomi att staten med allmänna medel gör en flerårig satsning på nästan en miljard för att förbättra banan mellan Seinäjoki och Uleåborg, för att sedan, som nu har skett, minska antalet turer på bansträckan.

Följderna av de många indragna tågturerna i landet drabbar inte enbart persontrafiken utan har även menliga följder för godstransporterna som är viktiga för exporten.

 

 

Värderade talman,

 

Regeringen svarar nu med att i en försnabbad tidtabell få till stånd en konkurrensutsättning av tågtrafiken. Svenska riksdagsgruppen ifrågasätter inte i sig en avreglering av tågtrafiken. Vi är medvetna om att det är något som man förbereder på bred skala inom EU.

Däremot ifrågasätter vi kommunikationsministerns uppspeedade tidtabell. Den är inte realistisk. Man måste gå mycket noga tillväga om man förbereder en konkurrensutsättning. Man måste skapa förutsättningar för intressenter och materiel. Man bör också ha en lösning för hur man gör med de banavsnitt som inte är av kommersiellt intresse.

Minister Berner, en konkurrensutsättningsprocess går inte att fixa på ett halvt år.

 

Vi efterlyser mer realism av regeringen. Att man säger att nedlagda tågförbindelser kan ersättas marknadsmässig busstrafik är inte heller helt trovärdigt. Det finns all anledning att betvivla att det överhuvudtaget kommer att inledas marknadsmässig busstrafik på just de sträckor som inte anses vara lönande för tågtrafik.

 

Värderade talman,

 

Av ovanstående skäl förenar jag mig med ledamot Taimelas förslag om misstroende för regeringen.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35