Interpellation om konsekvenserna av regeringens trafikpolitiska mål

17.11.2015 kl. 15:13
Gruppanförande, Svensk riksdagsgruppen, Thomas Blomqvist 17.11 2015

Värderade talman,

 

För att spara 15 miljoner euro minskar regeringen upphandlingen av trafiktjänster som lämnar många orter helt utan tågförbindelse. Staten har under två tidigare valperioder satsat närmare 1 miljard euro på banavsnittet Seinäjoki-Uleåborg – nu dras tågturer in på det avsnittet. Det här är exempel på vad som händer inom spårtrafiken. Det kan inte vara klok politik.

 

En politiker måste vänja sig vid att få arga brev av sina väljare – det måste man tåla som beslutsfattare. Det är ändå inte många gånger som jag under mina snart nio år i riksdagen har fått så många arga brev på eposten som nyheten gick ut att Y-tåget mellan Helsingfors och Karis läggs ned.

Det handlar om en stor besvikelse hos enskilda, studerande och familjer som har satsat på att bosätta sig nära järnvägen. Förutom att Y-tåget försvinner, har flera kvällsturer dragits in som försvårar pendlandet västerut från Helsingfors.

Det viktigaste kriteriet var tågförbindelsen till Helsingfors då min fru och jag för sex år sedan flyttade till Karis, skriver en man till mig i sitt brev.

Han fortsätter: Till följd av tågindragningarna kommer Raseborg inte att vara attraktivt för nya familjer och firmor, och vi som är där från förr kommer att överväga att flytta bort.

Jag är förbannad, avslutar han.

 

Värderade talman,

 

Svenska riksdagsgruppen omfattar till fullo det som har varit grundsynen för både trafikpolitik och planläggning i vårt land: det är hållbart att planera bostadsområden och samhällen med goda kollektivtrafikförbindelser särskilt är den spårbundna trafiken, inte minst ur miljösynvinkel.

Vi är vänner av spårtrafik och i den förra trafikpolitiska redogörelsen skrevs in stora satsningar på spårtrafik. Budskapet var entydigt: Vi ska hålla banorna i skick och utnyttja de investeringar som har gjorts.

Men vad gör regeringen? Stick i stäv med tidigare markeringen beslutar man att drastiskt skära ned anslagen för köptrafiken, vilket inte kan ha någon annan följd än det vi har sett de senaste månaderna. VR har radikalt minskat på sina tågturer.

 

 

 

Värderade talman,

 

Ännu under förra regeringen gav Kommunikationsministeriet tydliga signaler till kommunerna om att bygga och planera kring järnvägen. Vi har visserligen en ny kommunikationsminister, men hur ska kommunerna tolka ministeriets helomvändning? Är det helt nya ideal som gäller?

Flera kommuners utvecklingsstrategi bygger på en fast spårlinje. Har regeringen alls tänkt på hur man reagerar i Sjundeå där kommunens centrum faktiskt heter Sjundeå station. Ska Siuntion asema i framtiden vara ett samhälle där tågen inte stannar?

Jag har här försökt beskriva hur regeringens trafikpolitik ter sig ur bara en regions synvinkel. Att staten drastiskt minskat sina köp av VR har givetvis stora följder i olika delar av landet.

Det är inte rationell samhällsekonomi att staten med allmänna medel gör en flerårig satsning på nästan en miljard för att förbättra banan mellan Seinäjoki och Uleåborg, för att sedan, som nu har skett, minska antalet turer på bansträckan.

Följderna av de många indragna tågturerna i landet drabbar inte enbart persontrafiken utan har även menliga följder för godstransporterna som är viktiga för exporten.

 

 

Värderade talman,

 

Regeringen svarar nu med att i en försnabbad tidtabell få till stånd en konkurrensutsättning av tågtrafiken. Svenska riksdagsgruppen ifrågasätter inte i sig en avreglering av tågtrafiken. Vi är medvetna om att det är något som man förbereder på bred skala inom EU.

Däremot ifrågasätter vi kommunikationsministerns uppspeedade tidtabell. Den är inte realistisk. Man måste gå mycket noga tillväga om man förbereder en konkurrensutsättning. Man måste skapa förutsättningar för intressenter och materiel. Man bör också ha en lösning för hur man gör med de banavsnitt som inte är av kommersiellt intresse.

Minister Berner, en konkurrensutsättningsprocess går inte att fixa på ett halvt år.

 

Vi efterlyser mer realism av regeringen. Att man säger att nedlagda tågförbindelser kan ersättas marknadsmässig busstrafik är inte heller helt trovärdigt. Det finns all anledning att betvivla att det överhuvudtaget kommer att inledas marknadsmässig busstrafik på just de sträckor som inte anses vara lönande för tågtrafik.

 

Värderade talman,

 

Av ovanstående skäl förenar jag mig med ledamot Taimelas förslag om misstroende för regeringen.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15