Familjen central i integrationsprocessen

19.11.2015 kl. 11:26
Regeringens planer att skärpa kraven för familjeåterförening för de som fått asyl är kortsiktig och omoralisk politik. Alla med uppehållstillstånd har enligt lag rätt till familjeåterförening, för att inte tala om att rätt till familj är en grundläggande mänsklig rättighet, som tryggas av samhället och staten, konstaterar SFP:s partiordförande Carl Haglund

Enligt utlänningslagen har de som beviljats uppehållstillstånd rätt till familjeåterförening ifall det handlar om make eller maka, minderåriga barn eller en minderårigs föräldrar. Dessutom ska den sökandes inkomst vara tryggad till den grad att familjen kan försörja sig utan att de upprepat behöver ty sig till utkomststöd. Enligt Migrationsverket måste exempelvis en fyra personers familj ha inkomster på minst 2 600 euro i månaden. Utlänningslagen stipulerar därutöver att det alltid ska kontrolleras att det är fråga om verklig familjeåterförening och inte ett försök att kringgå migrationsbestämmelser.

 

- Redan idag är familjeåterföreningarna svåra och processerna långa.

Dessutom är lagens krav på inkomstgräns för hög. I Finland har vi mängder av familjer som livnär sig på lägre inkomster och ändå inte lyfter utkomststöd. Ifall något ska göras i denna fråga borde gränserna snarare sänkas – inte tvärtom. Genom att förenkla familjeåterföreningarna förbättrar vi även integrationen, påpekar Haglund.

 

EU uppmuntrar medlemsländerna att öka på de lagliga kanalerna till invandring, såsom införandet av humanitära visum och familjeåterföreningar. Myndigheterna har en avgörande roll för flyktingars och asylsökandes balanserade och säkra väg till invandring och integration.

 

- Vi hjälper inte dem som riskerar att drunkna i Medelhavet genom att bygga murar kring Europa. Den farliga och olagliga människohandeln upphör enbart genom att vi bygger upp säkra och lagliga vägar till Europa. Därför vill vi ta i bruk humanitära visum, med vilka asylsökande kan komma till Europa på lagligt vis, säger Haglund.

Carl Haglund

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00