Följderna för lantbruket pga sanktionerna mot Ryssland

13.11.2015 kl. 13:24
Ledamot Blomqvist ställde muntlig fråga till minister Tiilikainen


Herr talman!

Det importförbud som Ryssland infört som svar på EU:s sanktioner mot landet slår hårt mot lantbrukssektorn. Därför har EU-parlamentet anslagit 500 miljoner för att lindra de här effekterna. 


Euroopan parlamentti ehdottaa, että EU:n vuoden 2016 budjetissa on 500 miljoonaa euroa, joilla lievennetään EU:n Venäjän vastaisten pakotteiden vaikutuksia. Ehdotus on, että Suomen kiintiö tästä olisi 9 miljoonaa euroa. EU:n subvention erikoisuutena on, että jäsenvaltioille annetaan samalla lupa ottaa käyttöön kansallisia tukia summan kaksinkertaistamiseen asti. Sianlihan osalta tämä olisi erittäin merkittävää, jotta elinkeino ei romahtaisi täysin. Sen alan kannattavuus on tällä hetkellä nimittäin erittäin heikko. Kysynkin ministeri Tiilikaiselta: aikooko hallitus ja ministeriö vuonna 2016 hyödyntää tätä EU:n antamaa mahdollisuutta, eli kansallisin varoin kompensoida sianlihan tuottajia  niistä seurauksista, jotka ovat aiheutuneet näistä pakotteista? 



Maatalous- ja ympäristöministeri Kimmo Tiilikainen

Arvoisa herra puhemies!

Edustaja kuvasi aivan oikein tämän Euroopan laajuisen kriisipaketin, millä maatalouden kriisiä on päätetty helpottaa, ja Suomen osuus on siitä 9 miljoonaa, mikä tulee tuolta EU:lta. Sen lisäksi hallitus on jo päättänyt lisäbudjetissa osoittaa 20 miljoonaa kansallisia varoja maatalouden tukalan tilanteen hoitamiseen. Näistä yhdessä muodostuu kokonaisuus, joka mahdollistaa tämän kansallisen lisäosan maksamisen nyt EU:n myöntämien tukien päälle. Se, miten tämä tarkkaan ottaen eri tuotantosuuntien kesken jaetaan, on vielä auki, mutta tulen huolehtimaan myös siitä, että sikatalous saa osansa näistä myönnettävistä tukieuroista. 
 

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00