Sjukvårdsreformen – århundradets reform i Finland?

14.11.2015 kl. 07:50
Den här veckan har dammet lagt sig från förra veckans regeringskris, där regeringen inte var långt ifrån att falla. Regeringskrisen, om social- och hälsovårdsreformen, var framförallt en förtroendekris där ett eller två regeringspartier uppfattat att man redan hade kommit överens om saker, medan det tredje regeringspartiet inte hade uppfattat det så. Därför var det inte konstigt att bågen spändes hårt mellan olika parter inom regeringen.

Social- och hälsovårdsreformen skulle vara enorm enbart som social- och hälsovårdsreform. Nu handlar reformen dock om ännu fler saker då den kombineras med en översyn om vilket statens och kommunernas ansvar ska vara också på andra områden. Man kan därför tala om århundradets regionala reform där målsättningen i praktiken handlar om att inrätta landsting, en tredje nivå av politiskt beslutsfattande mellan kommun och stat. Den nivån har vi ju redan på Åland, så här tar staten delvis modell från Åland.

 

Idén att bilda landsting, som kommer att få direktvalda politiker, i likhet med Sverige tycker jag själv att är sund eftersom det kan öka den demokratiska legitimiteten över hur framförallt sjukvården organiseras. Val till dessa nya landsting är tänkt att hållas 2017 eller 2018. Hur stora dessa direktvalda församlingar kommer att bli och hur stor arbetsbördan blir för de folkvalda är ännu oklart. Det är inte heller något som för åländsk del kommer ha direkt betydelse. Indirekt kan reformen dock skapa en större förståelse för olika regioners särbehov, vilket i så fall kunde vara positivt också för Åland.

 

Vi på Åland står utanför social- och hälsovårdsreformen, vilket jag är tacksam för. Det kommer nämligen inte bli lätt för små samhällen att hävda sig i den här reformen. Vi på Åland har så klart egna utmaningar, men vi har makt att fatta de besluten själva.

 

Social- och hälsovårdsreformen kommer i Finland att skapa fem specialsjukvårdsområden som kretsar runt universitetssjukhusen i Helsingfors, Kuopio, Tammerfors, Uleåborg och Åbo. Sedan blir det 15 sjukvårdsproducerande områden, vilket betyder att tre landskap kommer bli utan egen produktion. Vilka är ännu inte beslutat men rykten säger att det blir Kajanaland, Mellersta Österbotten och Södra Savolax. Sista ordet är dock inte sagt om det.

 

Man har också beslutat att det bara kommer bli 12 centralsjukhus kvar. Dessa är sjukhus med 24/7 jour. Här tycker jag att förslaget är för drastiskt då det kommer göra avståndet till centralsjukhusen mycket långt från vissa orter. Det skulle exempelvis kunna betyda att Österbottens centralsjukhus i Vasa nedgraderas till förmån för Seinäjoki i Södra Österbotten. Österbotten har 180 000 invånare och en sådan stor region borde, enligt mig, inte kunna lämnas utan centralsjukhus.

 

Om Närpes och Malaxborna i framtiden ska behöva åka till enspråkigt finska Seinäjoki, 100 km från Vasa, kommer också den svenskspråkiga servicen lida. Det skulle vara verkligt illa. Sista ordet är här dock inte heller sagt och från Svenska riksdagsgruppens sida kommer vi göra allt för att de svenska enheterna inte ska nedgraderas eller splittras eftersom de behöver vara samlade för att inte drunkna i de nya stora områdena.

 

Det här gäller inte bara Vasa, utan också bl.a. verksamheterna i Borgå, Ekenäs, Jakobstad och Karleby som är oerhört viktiga i sina regioner för att kunna ge service på svenska. Det är nödvändigt att den svenskspråkiga servicen tryggas. Målsättningen borde också vara att reformen skulle förbättra den svenskspråkiga servicen. Att Åbo sjukhus skulle bli mer svenskspråkigt skulle här vara av stor vikt för Åland, dit många åländska patienter förs till behandling. De här frågorna kommer vi i Svenska riksdagsgruppen att arbeta hårt med.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00