Sjukvårdspolitik är näringslivspolitik

14.11.2015 kl. 07:44
Under veckan som gått har vårdreformen samt de framtida självstyrande landskapen diskuterats flitigt. Det är ingen hemlighet att ett visst parti nu kör stenhårt för att förverkliga planer som funnits i skrivbordslådan en längre tid. De beslut som nu bereds kommer att ha verkningar mycket långt in i framtiden på olika plan.

Det är också mer än förståeligt att de första uppgifterna som läckte ut samt spekulationerna kring eventuellt framtida status för olika sjukhus väckt stor oro bland befolkningen. Även om minister Rehulas besök i Vasa samt de diskussioner jag själv fört med tjänstemän och representanter för regeringspartierna ger för handen att vi kommer att ha mångsidig jour och verksamhet vid Vasa centralsjukhus även framöver, så är det nu hög tid att vi sliter oss loss ur denna eviga förvarsposition. Sjukvårdsservicen – liksom alla andra områden i Österbotten - skall naturligtvis utvecklas – inte avvecklas.

 

Förutom att blotta tanken på att försvaga sjukvården i Österbotten rent språkligt sett torde vara grundlagsstridig är den också ur ekonomisk synvinkel helt galen – något som är oerhört viktigt att lyfta fram. Det är hög tid att vi i Finland lär oss att all politik har direkt koppling till näringslivets verksamhetsförutsättningar, dvs. skapandet av nya resurser och jobb. Om vi vill åstadkomma en miljö där ungdomar i framtiden vill bo och bolag kan utvecklas, så måste vi sluta behandla sjukvårds-, utbildnings- och övriga frågor i något slags gammaldags vakuum. Enligt samma logik kan vi inte heller förvänta oss att ha ett sjukhus av toppklass om vi inte utvecklar högskolorna, fritids- och kulturutbudet mm. Allting hänger ihop, och vi har i vår region en unik chans att själva åstadkomma mycket positivt utan inblandning eller direkt hjälp från statligt håll.

 

Regeringen konstaterar i sitt program helt riktigt att ”exporten inte drar”. Vidare konstaterar man att man skall ”genomföra strukturella reformer som främjar sysselsättning, företagande och ekonomisk tillväxt”. Kunnandet ska enlig regeringen även ”samlas i internationellt sett konkurrenskraftiga kluster”. Att ens leka med tanken att skära i ett sjukhus i det område som idag via exporten och industrins exceptionellt höga förädlingsvärde skapar mest nya resurser i landet är helt ofattbart och helt i strid med det som står i regeringsprogrammet. Centralsjukhuset är en central del av t.ex. energiklustret. Världens bästa bolag vill inte vidareutvecklas eller söka sig till områden med haltande vård. Faktum är att värdet på exporten i landskapet Österbotten redan år 2012 (enl. statistikcentralen) var mer än 1 miljard euro högre än i fem andra landskap sammanlagt (!). Dessutom stod enbart bolagen i Vasa för 80 % av Österbottens export och över 30 % av hela landets energiteknologiexport. Den som tänker tanken på att skära i grundläggande infrastruktur – i form av t.ex. Vasa centralsjukhus – är därmed fullständigt ute och cyklar gällande näringslivspolitik. Jag hoppas innerligen att regeringen inser vilken betydelse exporten, industrins höga förädlingsvärde och den i Österbottens överlag goda sysselsättningen har för för resten av landet. För oss österbottningar gäller det nu att tillsammans modigt utveckla alla olika samhällsområden. På det sättet stärker vi även sjukhuset.

Joakim Strand

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15