Alternativbudget

18.11.2015 kl. 08:00
I Finland beskattas arbete högre än allt annat.

Vi vill sänka skatten på arbete.

 

ÅTERSTÄLL BISTÅNDET OCH VÅRT INTERNATIONELLA ANSEENDE
Vi har likaså tagit avstånd från de massiva nedskärningarna i biståndsbudgeten som sänker biståndet till skamlöst låga 0,35 procent av BNP nästa år. Genom att reservera 250 miljoner euro mer än regeringen för biståndet tryggar vi medborgarorganisationernas biståndsinsatser och bevarar Finlands andel av FN-biståndet till barn och kvinnor på nuvarande nivå. Den tredje kostnadsmässigt stora biten i vår alternativa budget är att vi kräver att pensionärernas bostadsbidrag bibehålls intakt; det betyder 65 miljoner euro till i budgeten.

 

INTE MERA LÅN ELLER HÖJD TOTALSKATTEGRAD
Kommer vi att föreslå att dessa nya utgifter ska finansieras genom ökad låntagning? Nej, Svenska riksdagsgruppen säger nej till en låntagning som överstiger det regeringen föreslår för 2016, eller till att ge mer tilläggstid för att statsfinanserna ska balanseras. Är då vår lösning att täcka utgifterna med högre skatter? Nej, Svenska riksdagsgruppen säger nej till en skärpt beskattning. Totalskattegraden i Finland hör till de absolut högsta i Europa och det finns inte rum för skattehöjningar.

 

SKATTEN PÅ ARBETE NEDÅT HUSHÅLLSAVDRAGET UPPÅT
I vår alternativa budget är de skatteförändringarna vi föreslår till storleken i balans. På kostnadssidan föreslår vi en sänkning av inkomstskatten med en procentenhet i de tre lägsta skatteklasserna och en halv procentenhet i den högsta. Vi tror på de dynamiska effekterna av att man sänker skatten på lönearbete. Vi anser även att den så kallade solidaritetsskatten på högre pensioner bör lindras och att hushållsavdraget höjs från 2400 till 4000 euro. Hushållsavdraget har en god effekt på sysselsättningen.

 

LITET HÖJD MOMS, SLOPAD SÄNKT BILSKATT
Då vi sänker vissa nyckelskatter, höjer vi andra. Vi bedömer att vi kan höja alla momssatser med 0,5 procentenheter, vilket drygar ut statskassan med drygt fyrahundra miljoner. Därutöver föreslår vi att den tilltänkta sänkningen av bilskatten inte blir av. För att utöka skatteintäkterna anser vi att staten inte ska finansiera privat ägande och därför vill vi slopa skattefriheten för köp av första fastighet och första aktielägenhet. Det ger statskassan ett tillskott på 95 miljoner. Alltså, lättnader och skärpningar i skattepolitiken som är socialt och ekonomiskt balanserade.

 

INBESPARINGAR SOM BALANSERAR SKUGGBUDGETEN
Men, om skattepolitiken är kostnadsmässigt neutral för statsmakten, hur har vi då tänkt balansera de satsningar på flera hundra miljoner som vi vill rikta till biståndet, utbildningen, barnen och pensionärerna? Vi har kammat igenom statsbudgeten noga och föreslår flera mindre balanseringsåtgärder. I skuggbudgeten finns också flera större åtgärder i hundramiljonsklassen. Vi föreslår en halvering av regeringens spetsprojekt. Det ger en inbesparing på 126 miljoner euro. Vi föreslår också att de 130 miljoner som reserverats för Finnfund – som tillägg för att belåna biståndsprojekt – överförs tillbaka till biståndsbudgeten.

 

KOMMUNREFORM BEHÖVS OCH EN DANSK ARBETSMODELL
Svenska riksdagsgruppen vill dessutom genomföra en kommunreform parallellt med vårdreformen som ger en nettoinbesparing på 105 miljoner euro. Vi vill lätta på byråkratin och kommunernas uppgifter så att de kan koncentrera sig på sin kärnverksamhet – bra närservice för medborgarna. Genom att införa en modifierad dansk modell för arbetsmarknadsstödet – något höjd inkomstrelaterad dagpenning, men förkortad stödperiod ¬–blir inbesparingen 70 miljoner euro. Därutöver får staten kännbara tilläggsinkomster från åtgärder som bekämpar grå ekonomi. Dessutom vill Svenska riksdagsgruppen sänka energiskattestödet från 85 till 70 procent, vilket balanserar statsekonomin med 25 miljoner euro. Vi föreslår även att Landsbygdsverket helt läggs ned som mellanförvaltning. Det är ett konkret sätt att genomföra det normtalko som regeringen har efterlyst. Också på andra sätt ska papperskriget som drabbar bönderna minskas.

 

FEL ATT SLOPA SUBJEKTIV DAGISRÄTT, DUMT ATT INDEXFRYSA UNIVERSITETEN
Trots att budgetkostnaden är omkring 25 miljoner för vardera insatsen, anser vi att planerna på att begränsa den subjektiva dagvårdsrätten och att förstora gruppstorlekarna ska slopas. Riksdagsgruppen ställer sig också mycket tveksam till beräkningarna att få till stånd inbesparingar genom att enbart garantera halvdagsplats för en del barn. Det blir också svårt att organisera verksamheten med många halvdagsplatser. För att stärka utbildningens ställning föreslår vi att grundskolan får ett större grundbidrag och att nedfrysningen av universitetens och yrkeshögskolornas index återtas. Gällande innovationer föreslår vi drygt 30 miljoner till för Tekes och Viexpo – vårt land är beroende av export och de internationaliseringsstöd som beviljas betalar sig snabbt tillbaka.

 

JOBB FÖR UNGA, TILLÄGG FÖR ENSAMFÖRSÖRJARE
Vi vill utveckla ungdomsgarantin. Dessutom vill vi arbeta fram en modell för lärlingsavtal samt minijobs där tröskeln till arbetslivet är lägre för unga under 30 år. Unga kunde ha rätt att förtjäna runt 500 euro utan att stöd och andra förmåner påverkas, samtidigt som arbetsgivare borde sporras att anställa unga. Vi vill slopa den ologiska kopplingen mellan barnbidragets ensamförsörjartillägg och utkomststödet, vilket stärker lågavlönade ensamförsörjares inkomst.

 

Y-TÅGET, FÖRSVARET, FISKET OCH ÖSTERSJÖN
Genom ett tilläggsanslag på 11 miljoner euro kan VR upprätthålla Y-tåget till Sjundeå och Ingå och andra nedläggningshotade linjer. I skuggbudgeten skjuts också 10 miljoner till försvarsmakten och 5 miljoner till justitieministeriet för att förkorta domstolsprocesserna. Genom ett par mindre anslag vill vi stödja fiskerinäringen, bland annat genom att hålla igång reduceringsfisket som på sikt förbättrar havsvattnet i Finska viken och tillståndet i Östersjön.

 

DET FINNS ALTERNATIV, DET GÅR ATT VÄLJA
Genom att gå in på vår hemsida kan man ta del av Svenska riksdagsgruppens skuggbudget i detalj – där finns både siffror, grafik och motiveringar. Vår skuggbudget visar att det finns alternativ i politiken. Trots att den finländska ekonomin i dag ger begränsat med svängrum, bör den ekonomiska utvecklingen styras av klara prioriteringar. Med vår skuggbudget vill vi utmana regeringen och visa på att det går att föra en ansvarsfull ekonomisk politik utan omotiverat hårda ingrepp i vår utbildning och våra barns framtid, de äldres välmående, samt utan att pruta på Finlands trovärdighet som aktiv nordisk och internationell aktör.

 

Hela alternativbudgeten finner du här.

 

 

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Valtioneuvoston kunta- ja palvelurakenneuudistusta koskevasta selonteko

Kunta- ja palvelurakenneuudistus on yksi maamme merkittävimmistä rakennepoliittisista muutosprosesseista. Sa-manaikaisesti se on tämän hallituksen tärkeimpiä hankkeita. Tämä merkitsee myös sitä, että tämä selonteko on mitä tärkein, ja meidän on tarkkaan harkittava miten jatkamme ja kehitämme tätä prosessia. Uudistuksessa syntyneisiin ongelmiin on suhtauduttava erittäin vakavasti!
24.11.2009 kl. 15:00

Debatt om Finland och de arktiska områdena

Den arktiska regionen väcker definitivt ett stort politiskt och ekonomiskt intresse på global nivå. Klimatforskarna har redan för länge sedan slagit larm och varnat för att områdena närmast polerna kommer att påverkas klimatuppvärmningen först och att förändringen kommer att vara dramatisk där. Finland och de övriga nordiska länderna har därför ett särskilt ansvar att både inom EU och i internationella sammanhang uppmärksamma den arktiska regionen och människorna som lever där.
18.11.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om den klimat- och energipolitiska framtidsredogörelsen

Framtidsredogörelsen om klimat- och energipolitiken är ett viktigt bidrag till den aktuella debatten om den nödvändiga vägen till ett utsläppssnålt Finland. Svenska riksdagsgruppen är glad för att redogörelsen utgår från klimatförändringens effekter ur ett globalt perspektiv och betonar de katastrofala riskerna för mänskligheten och livet på jorden om inget görs föra att förhindra utvecklingen.
21.10.2009 kl. 15:25

Statsrådets meddelande om valfinansieringen

Demokrati förutsätter val. Val förutsätter kandidater och partier. Men val förutsätter också valkampanjer. Valkampanjer är inte gratis, de kostar. Det räcker inte med att nå ut till väljarna bara på torg- och stugmöten och med dörrknackning – inte för att de är helt gratis, de heller.
30.09.2009 kl. 15:35

Interpellationsdebatt om äldreomsorgen

Det är uppfriskande att oppositionen också intresserar sig för politiska substansfrågor som direkt berör medborgarnas vardagliga liv. Äldreomsorgen är utan tvekan en sådan. Äldreomsorgen är ändå mindre lämplig som föremål för en interpellation eftersom den är en gemensam angelägenhet för regeringen och hela riksdagen, och inte minst för kommunerna där oppositionen här i riksdagen bär samma ansvar som regeringspartierna.
29.09.2009 kl. 15:15

Remissdebatt om budgetförslaget för 2010

Minns någon en statsbudget som alla skulle ha varit helt tillfreds med? Knappast. Oppositionen hittar alltid stora brister i budgetförslagen och regeringspartier hittar mindre brister. Knappast har det ens funnits någon finansminister som skulle ha varit helt nöjd med alla detaljer. Det hör till sakens natur, eftersom varje budget är en balansgång och pengarna aldrig räcker till.
15.09.2009 kl. 16:05

Statsrådets redogörelse om mänskliga rättigheter

För att Finlands människorättspolitik utåt ska vara trovärdig gäller den gamla goda visdomen att det gäller att först sopa rent för egen dörr. Svenska riksdagsgruppen välkomnar därför att denna fjärde redogörelse också täcker respekten för de mänskliga rättigheterna och grundläggande fri- och rättigheterna i det egna landet.
09.09.2009 kl. 15:00