Alternativbudget

14.11.2015 kl. 08:00
Bönderna behöver mindre papperskrig

Vi vill att bonden producerar.

 

ÅTERSTÄLL BISTÅNDET OCH VÅRT INTERNATIONELLA ANSEENDE
Vi har likaså tagit avstånd från de massiva nedskärningarna i biståndsbudgeten som sänker biståndet till skamlöst låga 0,35 procent av BNP nästa år. Genom att reservera 250 miljoner euro mer än regeringen för biståndet tryggar vi medborgarorganisationernas biståndsinsatser och bevarar Finlands andel av FN-biståndet till barn och kvinnor på nuvarande nivå. Den tredje kostnadsmässigt stora biten i vår alternativa budget är att vi kräver att pensionärernas bostadsbidrag bibehålls intakt; det betyder 65 miljoner euro till i budgeten.

 

INTE MERA LÅN ELLER HÖJD TOTALSKATTEGRAD
Kommer vi att föreslå att dessa nya utgifter ska finansieras genom ökad låntagning? Nej, Svenska riksdagsgruppen säger nej till en låntagning som överstiger det regeringen föreslår för 2016, eller till att ge mer tilläggstid för att statsfinanserna ska balanseras. Är då vår lösning att täcka utgifterna med högre skatter? Nej, Svenska riksdagsgruppen säger nej till en skärpt beskattning. Totalskattegraden i Finland hör till de absolut högsta i Europa och det finns inte rum för skattehöjningar.

 

SKATTEN PÅ ARBETE NEDÅT HUSHÅLLSAVDRAGET UPPÅT
I vår alternativa budget är de skatteförändringarna vi föreslår till storleken i balans. På kostnadssidan föreslår vi en sänkning av inkomstskatten med en procentenhet i de tre lägsta skatteklasserna och en halv procentenhet i den högsta. Vi tror på de dynamiska effekterna av att man sänker skatten på lönearbete. Vi anser även att den så kallade solidaritetsskatten på högre pensioner bör lindras och att hushållsavdraget höjs från 2400 till 4000 euro. Hushållsavdraget har en god effekt på sysselsättningen.

 

LITET HÖJD MOMS, SLOPAD SÄNKT BILSKATT
Då vi sänker vissa nyckelskatter, höjer vi andra. Vi bedömer att vi kan höja alla momssatser med 0,5 procentenheter, vilket drygar ut statskassan med drygt fyrahundra miljoner. Därutöver föreslår vi att den tilltänkta sänkningen av bilskatten inte blir av. För att utöka skatteintäkterna anser vi att staten inte ska finansiera privat ägande och därför vill vi slopa skattefriheten för köp av första fastighet och första aktielägenhet. Det ger statskassan ett tillskott på 95 miljoner. Alltså, lättnader och skärpningar i skattepolitiken som är socialt och ekonomiskt balanserade.

 

INBESPARINGAR SOM BALANSERAR SKUGGBUDGETEN
Men, om skattepolitiken är kostnadsmässigt neutral för statsmakten, hur har vi då tänkt balansera de satsningar på flera hundra miljoner som vi vill rikta till biståndet, utbildningen, barnen och pensionärerna? Vi har kammat igenom statsbudgeten noga och föreslår flera mindre balanseringsåtgärder. I skuggbudgeten finns också flera större åtgärder i hundramiljonsklassen. Vi föreslår en halvering av regeringens spetsprojekt. Det ger en inbesparing på 126 miljoner euro. Vi föreslår också att de 130 miljoner som reserverats för Finnfund – som tillägg för att belåna biståndsprojekt – överförs tillbaka till biståndsbudgeten.

 

KOMMUNREFORM BEHÖVS OCH EN DANSK ARBETSMODELL
Svenska riksdagsgruppen vill dessutom genomföra en kommunreform parallellt med vårdreformen som ger en nettoinbesparing på 105 miljoner euro. Vi vill lätta på byråkratin och kommunernas uppgifter så att de kan koncentrera sig på sin kärnverksamhet – bra närservice för medborgarna. Genom att införa en modifierad dansk modell för arbetsmarknadsstödet – något höjd inkomstrelaterad dagpenning, men förkortad stödperiod ¬–blir inbesparingen 70 miljoner euro. Därutöver får staten kännbara tilläggsinkomster från åtgärder som bekämpar grå ekonomi. Dessutom vill Svenska riksdagsgruppen sänka energiskattestödet från 85 till 70 procent, vilket balanserar statsekonomin med 25 miljoner euro. Vi föreslår även att Landsbygdsverket helt läggs ned som mellanförvaltning. Det är ett konkret sätt att genomföra det normtalko som regeringen har efterlyst. Också på andra sätt ska papperskriget som drabbar bönderna minskas.

 

FEL ATT SLOPA SUBJEKTIV DAGISRÄTT, DUMT ATT INDEXFRYSA UNIVERSITETEN
Trots att budgetkostnaden är omkring 25 miljoner för vardera insatsen, anser vi att planerna på att begränsa den subjektiva dagvårdsrätten och att förstora gruppstorlekarna ska slopas. Riksdagsgruppen ställer sig också mycket tveksam till beräkningarna att få till stånd inbesparingar genom att enbart garantera halvdagsplats för en del barn. Det blir också svårt att organisera verksamheten med många halvdagsplatser. För att stärka utbildningens ställning föreslår vi att grundskolan får ett större grundbidrag och att nedfrysningen av universitetens och yrkeshögskolornas index återtas. Gällande innovationer föreslår vi drygt 30 miljoner till för Tekes och Viexpo – vårt land är beroende av export och de internationaliseringsstöd som beviljas betalar sig snabbt tillbaka.

 

JOBB FÖR UNGA, TILLÄGG FÖR ENSAMFÖRSÖRJARE
Vi vill utveckla ungdomsgarantin. Dessutom vill vi arbeta fram en modell för lärlingsavtal samt minijobs där tröskeln till arbetslivet är lägre för unga under 30 år. Unga kunde ha rätt att förtjäna runt 500 euro utan att stöd och andra förmåner påverkas, samtidigt som arbetsgivare borde sporras att anställa unga. Vi vill slopa den ologiska kopplingen mellan barnbidragets ensamförsörjartillägg och utkomststödet, vilket stärker lågavlönade ensamförsörjares inkomst.

 

Y-TÅGET, FÖRSVARET, FISKET OCH ÖSTERSJÖN
Genom ett tilläggsanslag på 11 miljoner euro kan VR upprätthålla Y-tåget till Sjundeå och Ingå och andra nedläggningshotade linjer. I skuggbudgeten skjuts också 10 miljoner till försvarsmakten och 5 miljoner till justitieministeriet för att förkorta domstolsprocesserna. Genom ett par mindre anslag vill vi stödja fiskerinäringen, bland annat genom att hålla igång reduceringsfisket som på sikt förbättrar havsvattnet i Finska viken och tillståndet i Östersjön.

 

DET FINNS ALTERNATIV, DET GÅR ATT VÄLJA
Genom att gå in på vår hemsida kan man ta del av Svenska riksdagsgruppens skuggbudget i detalj – där finns både siffror, grafik och motiveringar. Vår skuggbudget visar att det finns alternativ i politiken. Trots att den finländska ekonomin i dag ger begränsat med svängrum, bör den ekonomiska utvecklingen styras av klara prioriteringar. Med vår skuggbudget vill vi utmana regeringen och visa på att det går att föra en ansvarsfull ekonomisk politik utan omotiverat hårda ingrepp i vår utbildning och våra barns framtid, de äldres välmående, samt utan att pruta på Finlands trovärdighet som aktiv nordisk och internationell aktör.

 

Hela alternativbudgeten finner du här.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00