Sfp sågar jourförordning

12.11.2015 kl. 13:51
Riksdagens social- och hälsovårdsutskott tog i på tisdagen ställning till medborgarinitiativet om jourförordningen. Anna-Maja Henriksson (SFP) motsatte sig utskottets linje, som bland annat betyder att förlossningsverksamheten i Borgå hotas. Endast KD förenade sig i Henrikssons avvikande åsikt.

Det visade det sig att varken SDP eller VF stödde Henrikssons ändringsförslag. Inte heller Sannfinländarna motsatte sig beslutet trots att de i sitt valprogram lovat att upphäva jourförordningen och trygga sjukhus och deras jourer i hela landet.

– Det är viktigt för trovärdigheten i politiken att man också i handlingar visar var man står, säger Henriksson.

 

I sitt ändringarförslag föreslår Henriksson att regeringen ändrar jourförordningen så att kravet på cirka 1000 förlossningar per år upphävs.

Henriksson kräver också att riksdagen skulle förutsätta att regeringen följer upp på vilket sätt medborgarnas likabehandling kan tryggas i praktiken, även då det gäller avståndet till närmaste förlossningssjukhus, samt på vilket sätt BB-stängningar påverkar städernas jämlika utvecklingsmöjligheter.

– Det finns all orsak att ifrågasatta den absoluta gränsen på 1000 förlossningar i jourförordningen. Hittills har ingen kunnat presentera statistik eller undersökningar som skulle bevisa att större sjukhus skulle vara mera patientsäkra än mindre förlossningssjukhus med exempelvis runt 800 förlossningar, säger Svenska riksdagsgruppens ordförande Anna-Maja Henriksson.

 

Då avstånden mellan förlossningssjukhusen blir längre sänks samtidigt patientsäkerheten och risken för födslar längs vägarna ökar. Enligt THL har födslarna utanför förlossningssjukhus och på vägarna ökat mellan åren 2012-2014. Längre avstånd mellan förlossningssjukhusen sätter kvinnorna i en osäker och ojämlik ställning.

– Det tycks finnas en enighet bland övriga partier om att slakta jourande sjukhus och BB:n i hela landet. Det förvånar mig. Vill verkligen alla andra partier att avstånden till sjukhus ska öka, när vi vet att en lyckad behandling ofta beror på snabb tillgång till kvalitativ vård, undrar Henriksson.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00