- Regeringens vårdlösning lämnar fortfarande flera stora frågor öppna och jag undrar om vi ska ha en regeringskris varje gång regeringspartierna är oense om fortsättningen? Jag hoppas att regeringen inte tänkt sig en storslakt av sjukhus. Det är skäl att minnas att man exempelvis i Sverige har över 60 jourande sjukhus. Därför är allt prat om enbart 12 sjukhus i Fnland med fulljour mycket oroväckande.

Vårdreformens mål skall ju vara mer jämlik vård, och det får inte resultera i att det blir mera otrygghet och ojämlikhet i tillgången till akutvård i landet, säger Svenska riksdagsgruppens ordförande Anna-Maja Henriksson.

- Att fatta beslut om vårdområden är i sig viktigt, men utan att känna till innehållet är det omöjligt att veta vad beslutet egentligen betyder. Jag förutsätter att Vasa Centralsjukhus finns kvar som fullt jourande sjukhus, att Borgå sjukhus har kvar BB samt att Ekåsen i Raseborg, Jakobstads sjukhus och Åbolands sjukhus också har en viktig roll i framtidens sjukvård, allt annat är ohållbart. Det är också hög tid att börja se på reformen utgående från social- och primärvården, inte bara specialsjukvården. De två kräver olika tankesätt, slår Henriksson fast.

  - Arbetet med vårdreformen bör nu gå vidare på ett sätt där alla partier är med. Vi pratar om en lösning som ska sträcka sig tiotals år in i framtiden och där förutom tillgången till jämlik vård på båda språken också andra stora frågor om finansiering, personalens ställning, ansvar för byggnader och lokal demokrati fortfarande är olösta, säger Henriksson.