Skatter

08.11.2015 kl. 10:00


Denna vecka har beskattningsuppgifterna för 2014 blivit offentliga. Vi har fått se i medierna vad kända och mindre kända direktörer och affärsmän har redovisat för inkomst. Vi har sett vem av ministrarna och riksdagsledamöterna som förtjänat mer eller mindre. Vi har fått ta del av vem som lokalt toppar inkomstligan och vi har sett vad diverse kändisar förtjänar. Eftersom skatteuppgifterna väcker intresse år efter år har de ett läsvärde.

Det som skulle vara värt en grundligare diskussion är hur hög skatten på arbete och pension egentligen är i Finland i förhållande till skatten på andra inkomster. Svenska Yle har gjort en sammanställning över de hundra som förtjänat mest i vårt land 2014. Resultatet var att de tillsammans förtjänat 700 miljoner euro och betalt 231 miljoner i skatt. Deras sammanlagda skatteprocent är alltså drygt 33 procent.

Enligt Statistikcentralen var medelmånadslönen 3 305 euro år 2014. Den genomsnittliga skatten för en årsinkomst på 40 000 euro är 30,65 procent. Det här innebär att redan en medellöntagare med 40 000 euro i året enligt nuvarande skattelagstiftning betalar nästan lika stor andel av sin inkomst i skatt som de hundra med de högsta inkomsterna! Dessutom ligger marginalskatten redan vid 40 procent och vid en månadslön på 3600 euro uppgår marginalskattegraden till 50 procent.

Någonting är fel i vårt skattesystem när den som kan visa åt beskattaren att han heller hon har fått sina inkomster på något annat sätt än via lön eller pension belönas med lägre skatt. När vi vet att hela vår välfärd bygger på arbete kan jag inte tycka annat än att den signalen är mycket felaktig. Det är betydligt sundare att kräva en beskattning som sporrar till arbete.

Den mycket höga skatten på arbete bidrar till att Finlands konkurrenskraft sjunker. Vi behöver nödvändigt en skatteväxling. Regeringen har insett att vi inte längre kan höja totalskattegraden och föreslår också höjningar av grundavdragen för de med de lägsta inkomsterna. Däremot finns det inga riktigt seriösa försöka att stöda arbete via en rättvisare beskattning i regeringens budgetförslag.

Skatteexperter både i Finland och internationellt brukar klassificera olika skatteslag enligt deras effekt på den ekonomiska utvecklingen. Så gott som alla är överrens om att skatt på arbete är den mest hämmande skatten.

Med dagens skattesystem betalar den som arbetar för sin inkomst mera i skatt än den som får intäkter på annat sätt, till exempel som dividend eller avkastning på kapital. SFP vill precis som under valrörelsen hålla fast vid vår progressiva inkomstskatt men göra en skatteväxling som skapar nya arbetsplatser. Nästa vecka presenterar vi vårt förslag till skuggbudget och då ger vi också vårt alternativ till skatteväxling.

Mats Nylund

Gruppanföranden

Responsdebatt om statsrådets långsiktiga energi- och klimatstrategi

Utmaningarna har växt ytterligare för regeringens långsiktiga energi- och klimatstrategi under vintern och våren. Den ekonomiska nedgången har ytterligare försämrat ekonomin och därmed också höjt ribban en aning för ekonomiska satsningar på klimatpolitiken.
17.06.2009 kl. 15:45

Statsministerns upplysning om det ekonomiska läget

Det är minsann inget lätt jobb att sköta Finlands ekonomi i dagens situation. Det är osäkert och det är snabba förändringar som gör det nästan omöjligt att förutspå den ekonomiska utvecklingen.
17.06.2009 kl. 11:15

Responsdebatt om redogörelsen om Finlands säkerhets- och försvarspolitik

Svenska riksdagsgruppen har många gånger framhållit att EU är den samarbetsram inom vilken Finland ska stärka säkerheten såväl i Europa som ur ett globalt perspektiv. Säkerheten och stabiliteten i EU och övriga Europa stärks genom den mångomtalade solidaritetsklausulen.
16.06.2009 kl. 13:55

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00