Mer än en kaffeklubb

07.11.2015 kl. 08:00
Nordiska Rådet samlades till session på Island förra veckan. Årets två stora samtalsämnen blev flyktingkrisen och initiativet om ett nordiskt medborgarskap. Jag själv är rätt ny inom Nordiska rådet och även om jag alltid ansett att det parlamentariska samarbetet är betydligt mer än en kaffeklubb glädjer det mig att notera det också i praktiken.
För något år sedan skrällde den danska parlamentarikern Karen Ellemann genom att konstatera att Nordiska Rådet främst kunde liknas vid en kaffeklubb. Det nordiska samarbetet är visserligen till sin natur koncensusorienterat, samtidigt som samvaron och kulturutbytet spelar en stor roll. Den årliga sessionens höjdpunkt är prisgalan där Nordiska Rådet delar ut sina priser i bland annat litteratur, film och musik. Årets session innehöll dock en rejäl dos politik och i många frågor var vi långt ifrån överens. Den enskilda frågan som väckte mest debatt var flyktingkrisen. Här höll de invandrarkritiska och främlingsfientliga partierna hög profil. Också sannfinländarna var i farten då den svenska statsministern Stefan Löfven framträdde. Sannfinländarna hoppade på och tenterade statsministern med odiplomatiska frågor som exempelvis varför Sverige inte inför gränskontroller och hur man kan tala om flyktingarna som tillgång då de också omtalas som en börda. Sannfinländarnas regeringsengagemang kräver som känt disciplin i riksdagsdebatten här hemma, vilket tydligen leder till att man istället är i opposition utomlands med grannlandets statsminister som måltavla. Vår egen statsminister Juha Sipilä gjorde för sin del väl ifrån sig på sin första session. Tyvärr var dock kontrasten till sannfinländarnas inlägg så stor att många andra nordbor frågade sig var regeringen egentligen står i frågan om flyktingkrisen och inställningen till humanitära insatser.

För egen del har jag alltid närmat mig nordiskt samarbete genom konkreta förslag. Som minister drev jag igenom stora förbättringar i försvarssamarbetet och nu har jag möjligheten att fortsätta med en nordisk agenda som medlem av Nordiska Rådets presidium. I tiden gjorde man det banbrytande beslutet att gå inför passfrihet mellan de nordiska länderna. Idag lever och bor tusentals nordbor i ett annat nordiskt land. Trots passfriheten stöter dessa människor på otaliga gränshinder. Det kan handla om allt från möjligheten att få ett bankkonto till rätten till pension eller sjukvård. En mycket stor del av dessa problem skulle försvinna ifall man gick in för ett nordiskt medborgarskap, exempelvis bygga på en modell liknande det estniska e-medborgarskapet, som utländska medborgare kan ansöka om. Förslaget om nordiskt medborgarskap lades fram på sessionen av Mittengruppen i Nordiska Rådet. Förslaget fick ett gott bemötande och för min del ser jag rätt goda chanser att driva igenom detta på sikt. Någon kan ändå tycka att det finns för många praktiska eller politiska hinder i vägen. Det tyckte man också i tiden då vi gick inför att fördjupa försvarssamarbetet. Vi lät det inte störa oss utan vi kavlade upp ärmarna och drev frågan tills vi uppnådde resultat. Så ska vi jobba också med frågan om nordiskt medorgarskap. Då visar vi också att det nordiska politiska samarbetet som pågått sedan femtiotalet är betydligt mer än en kaffeklubb.

 
Carl Haglund

Gruppanföranden

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00