Finland behöver inga murar

27.10.2015 kl. 13:00
Flyktingar I sin insändare (HBL 23.10) lyfter Nytte Ekman fram sin oro över dagens flyktingsituation, och dess verkningar ifall gränserna inte stängs. Ekman säger att den enda chansen att få bukt med den allt ökade folkvandringen och säkra tryggheten är att stänga gränserna.

Vi har i all ärlighet svårt att förstå vad det är Ekman menar att borde göras. Att införa temporära gränskontroller i Schengen kan man redan göra i dag. Det här har bland annat Tyskland talat om för att kunna organisera människoströmmen och ta hand om de personer som kommer, inte för att stoppa dem. Utåt har EU redan stängda gränser med gränskontroller.

Det som i det här fallet kvarstår är att bygga murar eller stängsel kring länderna men också om det skulle göras har alla länder fortfarande en plikt att ta emot de asylsökande som anländer och undersöka deras rätt till asyl. Om tanken är att stoppa antalet människor som söker sig till Europa borde fokus ligga på vad det internationella samfundet kan göra för att hitta lösningar på de konflikter som pågår och stoppa elände och förföljelser. Vi borde också se till att de hjälporganisationer som finns i närområdena har tillräckliga resurser, vilket de inte har i dag.

Vi vill också vara tydliga med att ingen av oss ifrågasätter Ekmans vilja att hjälpa, tvärtom. Det vi däremot vill diskutera är vilken sorts politik vi ska ha. Ekman har gått ut med flera påståenden om ökande terrorism, ökad brottslighet och flera tråkigheter ifall inte gränserna stängs, utan att förklara vad hon baserar det på. Vår mening är att absoluta påståenden om stora grupper människor måste utgå från något mera än egna misstankar och åsikter, framför allt om man kräver att Finland på basis av dessa ska stänga gränserna.

Vi vill starkt understryka vikten av att förlita sig på trovärdiga och seriösa källor och statistik. I sin insändare hänvisar Ekman till en rapport från Human Relief Foundation (HRF). Enligt uppgifter från organisationen finns ingen sådan rapport. Det som däremot har hänt är att en anställd vid organisationen har uttalat sig om situationen på ett flyktingläger i Calais efter att ha varit där en dag. HRF har tydligt tagit avstånd från hans kommentarer i ett uttalande som finns att läsa på organisationens hemsida.

Värt att nämna är även att den andra artikeln Ekman hänvisar till, Royce Christyn i YourNewsWire.com (26.9) inte är kalla fakta utan baserar sig på en fri uppskattning som gjorts av det tyska migrationsverket. Slutligen hänvisar Ekman också till Tino Sanandaji. Sanandaji är en omdiskuterad person som kommit med intressanta synpunkter men som också blivit anklagad för högerpopulism.

Europeiska kommissionens senaste rapporter, FN:s flyktingkommissariat UNHCR, den finska polisen och Röda Korset, som kan sägas vara mera balanserade källor, talar för andra fakta än Ekman. Vi känner oss tvungna att understryka att Ekmans personliga erfarenheter inte får stöd i statistiken eller i de undersökningar som har gjorts.

Ekman säger att hon har varit med om situationer då personer uttryckligen sagt till sina jurister att de inte är asylsökande, men att juristerna i fråga trots det uppviglat dem att ansöka om asyl. Om det här förekommer är det givetvis något man bör ta tag i och råda bot på.

Vi är också helt eniga med Ekman om att skapa trygga vägar till Europa, vilket SFP även fört fram i flera uttalanden. Vi för fram humanitära visum som skulle möjliggöra trygga resor till Europa för att söka asyl. Dessa skulle göra smugglare och människohandlare onödiga, och gå snabbt.

Flyktingpolitik är ett känsligt ämne som i värsta fall gäller liv och död, och handlar om väldigt utsatta personer. Därför är det viktigt att den diskussion som förs är respektfull och grundar sig i mera än misstankar.

Eva Biaudet

Riksdagsledamot (SFP)

Ida Schauman

Ordförande, SFP:s integrationspolitiska utskott

Eva Biaudet

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35