Finland behöver inga murar

27.10.2015 kl. 13:00
Flyktingar I sin insändare (HBL 23.10) lyfter Nytte Ekman fram sin oro över dagens flyktingsituation, och dess verkningar ifall gränserna inte stängs. Ekman säger att den enda chansen att få bukt med den allt ökade folkvandringen och säkra tryggheten är att stänga gränserna.

Vi har i all ärlighet svårt att förstå vad det är Ekman menar att borde göras. Att införa temporära gränskontroller i Schengen kan man redan göra i dag. Det här har bland annat Tyskland talat om för att kunna organisera människoströmmen och ta hand om de personer som kommer, inte för att stoppa dem. Utåt har EU redan stängda gränser med gränskontroller.

Det som i det här fallet kvarstår är att bygga murar eller stängsel kring länderna men också om det skulle göras har alla länder fortfarande en plikt att ta emot de asylsökande som anländer och undersöka deras rätt till asyl. Om tanken är att stoppa antalet människor som söker sig till Europa borde fokus ligga på vad det internationella samfundet kan göra för att hitta lösningar på de konflikter som pågår och stoppa elände och förföljelser. Vi borde också se till att de hjälporganisationer som finns i närområdena har tillräckliga resurser, vilket de inte har i dag.

Vi vill också vara tydliga med att ingen av oss ifrågasätter Ekmans vilja att hjälpa, tvärtom. Det vi däremot vill diskutera är vilken sorts politik vi ska ha. Ekman har gått ut med flera påståenden om ökande terrorism, ökad brottslighet och flera tråkigheter ifall inte gränserna stängs, utan att förklara vad hon baserar det på. Vår mening är att absoluta påståenden om stora grupper människor måste utgå från något mera än egna misstankar och åsikter, framför allt om man kräver att Finland på basis av dessa ska stänga gränserna.

Vi vill starkt understryka vikten av att förlita sig på trovärdiga och seriösa källor och statistik. I sin insändare hänvisar Ekman till en rapport från Human Relief Foundation (HRF). Enligt uppgifter från organisationen finns ingen sådan rapport. Det som däremot har hänt är att en anställd vid organisationen har uttalat sig om situationen på ett flyktingläger i Calais efter att ha varit där en dag. HRF har tydligt tagit avstånd från hans kommentarer i ett uttalande som finns att läsa på organisationens hemsida.

Värt att nämna är även att den andra artikeln Ekman hänvisar till, Royce Christyn i YourNewsWire.com (26.9) inte är kalla fakta utan baserar sig på en fri uppskattning som gjorts av det tyska migrationsverket. Slutligen hänvisar Ekman också till Tino Sanandaji. Sanandaji är en omdiskuterad person som kommit med intressanta synpunkter men som också blivit anklagad för högerpopulism.

Europeiska kommissionens senaste rapporter, FN:s flyktingkommissariat UNHCR, den finska polisen och Röda Korset, som kan sägas vara mera balanserade källor, talar för andra fakta än Ekman. Vi känner oss tvungna att understryka att Ekmans personliga erfarenheter inte får stöd i statistiken eller i de undersökningar som har gjorts.

Ekman säger att hon har varit med om situationer då personer uttryckligen sagt till sina jurister att de inte är asylsökande, men att juristerna i fråga trots det uppviglat dem att ansöka om asyl. Om det här förekommer är det givetvis något man bör ta tag i och råda bot på.

Vi är också helt eniga med Ekman om att skapa trygga vägar till Europa, vilket SFP även fört fram i flera uttalanden. Vi för fram humanitära visum som skulle möjliggöra trygga resor till Europa för att söka asyl. Dessa skulle göra smugglare och människohandlare onödiga, och gå snabbt.

Flyktingpolitik är ett känsligt ämne som i värsta fall gäller liv och död, och handlar om väldigt utsatta personer. Därför är det viktigt att den diskussion som förs är respektfull och grundar sig i mera än misstankar.

Eva Biaudet

Riksdagsledamot (SFP)

Ida Schauman

Ordförande, SFP:s integrationspolitiska utskott

Eva Biaudet

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15