Bondförnuft och spelöga

01.11.2015 kl. 12:57
Definitionen på fotboll brukar skämtsamt sägas vara följande: Två lag sparkar boll i 90 minuter – och sedan vinner Tyskland.
 Efter att tillsammans med riksdagens ekonomiutskott för några veckor sedan veckan besökt Tysklands finanministerium, ekonomi- och energiministerium, parlamentet samt exportbefrämjande organisationer och arbetsmarknadsaktörer så kan man inte vara annat än imponerad över det tyska maskineriet. Man skördar nu frukterna av bl.a. de beslut som bidrog till att förnya arbetsmarknaden åren 2003-2005. Exportindustrin är bred och stark, och det skapas nya arbetstillfällen med en takt av hela 250 000 per år. Systematiskt, fokuserat och långsiktigt hårt arbete brukar bära långt.

På tal om fotboll kan man som österbottning däremot inte vara annat än besviken över årets säsong. Det är även ur ett nationellt perspektiv verkligt tråkigt att Jaro föll ur. Tycker SJK:s Hetemaj uttryckte det väldigt bra när han genast efter slutsignalen i Seinäjoki konstaterade att han inte kan fatta hur ett så bra lag som Jaro kan ligga sist. Jag är dock säker på att man kommer tillbaka väldigt snabbt. Själv fick jag även bevittna hur min moderförening Vasa Ifk föll ur serien både på herr- och damsidan. Fotbollskartan brukar ganska långt avspegla samhällets ekonomiska utveckling i stort – och det är ingen slump att lag som Myllykosken Pallo och Valkeakosken Haka inte längre är på topp. Däremot förtjänar de exportdrivna Vasa- och Jakobstadsregionerna – två av motorerna i dagens Finland – definitivt att ha fotbollslag på högsta nivå.

Som finländare reagerade undertecknad under besöket i Berlin speciellt på några saker. Alla vet att vi inte hur länge som helst kan räkna med dagens låga räntenivå, men efter besöket vid finansministeriet fick man nog känslan av att en höjning av räntan kan vara närmare än vi tror. För finska staten med 100 miljarder i skuld och nolltillväxt är nya ränteutgifter inget att sukta efter. Det samma gäller alla oss som har bostadslån: höjd ränta innebär att den inhemska köpkraften – pengar som sätts på annat än boende – minskar. En kollega konstaterade halvt på allvar att det nog börjar bli dags att skapa en gemensam ny nordisk valuta.

En annan sak som inte kunde gå obemärkt förbi var de tyska tjänstemännens inställning gentemot saktionerna mot Ryssland. Man konstaterade nästan med en axelryckning att de inte haft någon särkilt stor negativ effekt samt hänvisade till att det torde gå bra att föra varor via Vitryssland istället för direkt till Ryssland. Det är naturligtvis omöjligt att veta exakt hur alla enskilda bolag och koncernstrukturer i olika länder i praktiken agerar, men man får nog en känsla av att vi i nolltillväxtens Finland – med den längsta gränsen och största beroendeförhållandet till Ryssland, kunde vara betydligt mer kreativa när det gäller att minimera de förluster sanktionerna innebär. Vi bör våga använda det bondförnuft – och spelöga - vi besitter. Så gör man i övriga delar av världen!

Joakim Strand

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30