De sociala samvetet och pensionärerna

26.10.2015 kl. 11:05
I riksdagen debatterade vi i veckan pensionärernas ställning. Regeringen går nu hårt åt pensionärerna genom att bl.a. skära i pensionärernas bostadsbidrag, höja självriksen för mediciner och för reseersättningar samt höja vårdavgifterna. Det är olyckligt.

Det är viktigt att alla människor kan lita på vårt sociala skyddsnät, att det finns ett system som hjälper en när man blir sjuk, arbetslös eller då något annat oväntat sker i ens liv. Alla människor har rätt att känna en grundtrygghet i vardagen. Den samma tryggheten ska också gälla de äldre i vårt samhälle. Speciellt i ekonomiskt svåra tider är det ännu viktigare.

Regeringens linje då det gäller behandlingen av pensionärerna främjar inte en känsla av trygghet, snarare tvärtom. Hur väl vi tar hand om våra äldre är ett mått på ett samhälles utvecklingsnivå och humanitet.

Det finns omkring 1,5 miljoner pensionärer i vårt land. Det är en stor och i många avseenden aktiv grupp i samhället. Man har räknat att 180 000 av dessa har mycket små pensioner och är beroende av bostadsbidrag för att klara av sina dagliga utgifter.
Regeringens riktlinje är att ingen ska förlora mer än 60 euro i månaden. För en småinkomsttagare anser jag att det är för mycket. Enligt uppgift innebär nedskärningen att ytterligare ca 27.000 personer förpassas till en levandsnivå under den sk. fattigdomsgränsen.

 

Ingen ska behöva gå omkring och vara rädd för att den inte har råd att köpa den medicin den behöver – vi vet alla att först då blir följderna verkligt dyra för samhället om inte människor har råd att sköta om sin grundläggande hälsa.


Ingen ska heller behöva vara orolig för sitt boende till följd av att staten skär ned på pensionärernas bostadsbidrag. Därför kommer jag och Svenska riksdagsgruppen i vår alternativa budget som presenteras i november att kräva att pensionärernas bostadsbidrag hålls intakt och att anslaget ökas med 65 miljoner euro.

 

Regeringen är ändå på rätt väg då det gäller att skapa ett enhetligt bostadsbidragssystem, men nu har man valt en alltför hård och amper metod. Samtidigt som man övergår till ett enhetligt system för alla, borde man på allvar hitta lösningar för att skapa ett gemensamt självrisktak för mediciner, vårdkostnader och resekostnader. Så kunde man undvika att de med de lägsta pensionerna och stort vårdbehov drabbas hårt.

I det här sammanhanget har vi orsak att snegla på Sverige, och jobba fram en egen modell som passar oss i Finland då det gäller ett enhetligt självrikstak.

Före valet bedyrade såväl Centern som Sannfinländarna att de inte accepterar åtgärder som försämrar de svagas ställning.  Nu har dessa regeringspartier gett avkall också på denna punkt. De sociala samvetet har lyst med sin frånvaro. Jag är mycket medveten om att vi är tvungna att hitta sparåtgärder, och samtidigt åtgärder som skapar tillväxt, men i slutändan handlar det om politiska prioriteringar. Därför krävde också jag och Svenska riksdagsgruppen att regeringen skulle ta tillbaka sitt beslut att skära ned pensionärernas bostadsbidrag i debatten i onsdags.

Tyvärr är det också så att bland dem som drabbas av nedskärningen finns inte bara äldre människor, utan också unga som beviljats invalidpension. Så problematiken är bredare än vad man kunde tro.

I en rättsstat som Finland bör det allmänna se till, att också de som inte själva kan tala för sig själv, får sin röst hörd.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35