De sociala samvetet och pensionärerna

26.10.2015 kl. 11:05
I riksdagen debatterade vi i veckan pensionärernas ställning. Regeringen går nu hårt åt pensionärerna genom att bl.a. skära i pensionärernas bostadsbidrag, höja självriksen för mediciner och för reseersättningar samt höja vårdavgifterna. Det är olyckligt.

Det är viktigt att alla människor kan lita på vårt sociala skyddsnät, att det finns ett system som hjälper en när man blir sjuk, arbetslös eller då något annat oväntat sker i ens liv. Alla människor har rätt att känna en grundtrygghet i vardagen. Den samma tryggheten ska också gälla de äldre i vårt samhälle. Speciellt i ekonomiskt svåra tider är det ännu viktigare.

Regeringens linje då det gäller behandlingen av pensionärerna främjar inte en känsla av trygghet, snarare tvärtom. Hur väl vi tar hand om våra äldre är ett mått på ett samhälles utvecklingsnivå och humanitet.

Det finns omkring 1,5 miljoner pensionärer i vårt land. Det är en stor och i många avseenden aktiv grupp i samhället. Man har räknat att 180 000 av dessa har mycket små pensioner och är beroende av bostadsbidrag för att klara av sina dagliga utgifter.
Regeringens riktlinje är att ingen ska förlora mer än 60 euro i månaden. För en småinkomsttagare anser jag att det är för mycket. Enligt uppgift innebär nedskärningen att ytterligare ca 27.000 personer förpassas till en levandsnivå under den sk. fattigdomsgränsen.

 

Ingen ska behöva gå omkring och vara rädd för att den inte har råd att köpa den medicin den behöver – vi vet alla att först då blir följderna verkligt dyra för samhället om inte människor har råd att sköta om sin grundläggande hälsa.


Ingen ska heller behöva vara orolig för sitt boende till följd av att staten skär ned på pensionärernas bostadsbidrag. Därför kommer jag och Svenska riksdagsgruppen i vår alternativa budget som presenteras i november att kräva att pensionärernas bostadsbidrag hålls intakt och att anslaget ökas med 65 miljoner euro.

 

Regeringen är ändå på rätt väg då det gäller att skapa ett enhetligt bostadsbidragssystem, men nu har man valt en alltför hård och amper metod. Samtidigt som man övergår till ett enhetligt system för alla, borde man på allvar hitta lösningar för att skapa ett gemensamt självrisktak för mediciner, vårdkostnader och resekostnader. Så kunde man undvika att de med de lägsta pensionerna och stort vårdbehov drabbas hårt.

I det här sammanhanget har vi orsak att snegla på Sverige, och jobba fram en egen modell som passar oss i Finland då det gäller ett enhetligt självrikstak.

Före valet bedyrade såväl Centern som Sannfinländarna att de inte accepterar åtgärder som försämrar de svagas ställning.  Nu har dessa regeringspartier gett avkall också på denna punkt. De sociala samvetet har lyst med sin frånvaro. Jag är mycket medveten om att vi är tvungna att hitta sparåtgärder, och samtidigt åtgärder som skapar tillväxt, men i slutändan handlar det om politiska prioriteringar. Därför krävde också jag och Svenska riksdagsgruppen att regeringen skulle ta tillbaka sitt beslut att skära ned pensionärernas bostadsbidrag i debatten i onsdags.

Tyvärr är det också så att bland dem som drabbas av nedskärningen finns inte bara äldre människor, utan också unga som beviljats invalidpension. Så problematiken är bredare än vad man kunde tro.

I en rättsstat som Finland bör det allmänna se till, att också de som inte själva kan tala för sig själv, får sin röst hörd.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30