Interpellationsdebatt om pensionärernas ställning

21.10.2015 kl. 15:36
Gruppanförande, Anna-Maja Henriksson, Svenska riksdagsgruppen

Värderade talman,
 
Det är fundamentalt viktigt att äldre känner trygghet i sin vardag. Det är lika så viktigt att alla människor kan lita på att det finns nätverk som tar hand om en när man blir äldre och krafterna inte mera räcker till.
Ingen ska behöva gå omkring och vara rädd för att den inte har råd att köpa den medicin den behöver – vi vet alla att först då blir följderna verkligt dyra för samhället om inte människor har råd att sköta om sin grundläggande hälsa.

Ingen ska heller behöva vara orolig för sitt boende till följd av att staten skär ned på pensionärernas bostadsbidrag. Därför kommer Svenska riksdagsgruppen i sin alternativa budget som presenteras i november att kräva att pensionärernas bostadsbidrag hålls intakt och att anslaget ökas med 65 miljoner euro.
 

Regeringen försummar att bedöma den kumulativa effekten av åtgärderna som försämrar pensionärernas förmåner. Det handlar om en lång rad åtgärder som påverkar de äldres vardagsliv: självrisken för medicinkostnader höjs, självrisken för resebidraget höjs, samtidigt höjs de egentliga vårdavgifterna, förutom att förslaget är att bostadsbidraget försämras.

 

Värderade talman,

 

Regeringen är på rätt väg då det gäller att skapa ett enhetligt bostadsbidragssystem, men nu har man valt en alltför hård och amper metod. Samtidigt som man övergår till enhetligt system, borde man på allvar hitta lösningar för att skapa ett gemensamt självrisktak för mediciner, vårdkostnader och resekostnader. Så kunde man undvika att de med de lägsta pensionerna och stort vårdbehov drabbas hårt.

Vi bör förenhetliga självriskerna. I Sverige tillämpar man ett sådant system där människans helhetssituation beaktas. Regeringen borde ta denna tanke på allvar!

Det finns omkring 1,5 miljoner pensionärer i vårt land. Det är en stor och i många avseenden aktiv grupp i samhället. Man har räknat att 180 000 av dessa har mycket små pensioner och är beroende av bostadsbidrag för att klara av sina dagliga utgifter.
Regeringens riktlinje är att ingen ska förlora mer än 60 euro i månaden. För en småinkomsttagare anser vi att det är för mycket.


Värderade talman,

Svenska riksdagsgruppen blundar inte för en del goda element i regeringens politik. Det är bra med mera pengar för närståendevården. Här vill vi dock citera Centralförbundet för de gamlas väl och höja ett varningens finger: Satsningarna på hemvård, närståendevård och familjevård kan på sin höjd dämpa kostnadsstegringen, men ger inte de inbesparingar som man kalkylerat med i kommunernas kassa.

Vi måste också se till att närståendevården inte blir en kvinnofälla för äldre kvinnor.
Som en annan enskild åtgärd är höjningen av hushållsavdraget också bra. Genom den bereds möjligheterna för att köpa hem tjänster, vilket också har en önskvärd sysselsättande effekt.

Värderade talman,

Hur väl vi tar hand om våra äldre är ett mått på ett samhälles utvecklingsnivå och humanitet. Alla mänskor har rätt att känna en grundtrygghet i vardagen. Speciellt i svåra tider är det ännu viktigare.

Har ni, minister Mäntylä, full vetskap om att åtgärderna som ni nu driver, kommer att öka antalet personer som lever under fattigdomsgränsen. Det är verkligen förvånande att såväl Centern som Sannfinländarna som före valet betonade de svagas ställning, nu gett avkall också på denna punkt. Jo, vi är tvungna att hitta sparåtgärder, och åtgärder som skapar tillväxt, men i slutändan handlar det om politiska prioriteringar. Jag säger det ännu en gång: Svenska riksdagsgruppen hade prioriterat annorlunda.

Därför kräver vi att regeringen tar tillbaka sitt beslut att skära ned pensionärernas bostadsbidrag. Slutligen vill jag understryka att bland dem som drabbas av nedskärningen finns inte bara äldre människor, utan också unga som beviljats invalidpension. Till den skaran hör bland annat handikappade och utvecklingsstörda. Så problematiken är bredare än vad man kunde tro.

I en rättsstat som Finland bör det allmänna se till, att också deras röst hörs som inte själva kan tala för sig och att deras behov beaktas i beslutsfattandet.

 

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15