Förslaget om terminsavgifter är kortsiktig politik

21.10.2015 kl. 14:38
Regeringen föreslår imorgon torsdag att en terminsavgift på 1 500 euro införs för studerande från länder utanför EU/EES-området. Enligt uppgifter skulle avgiften inte gälla finsk- och svenskspråkiga utbildningsprogram.

- Förslaget är inte bara kortsiktigt, utan också ekonomiskt ifrågasättbart, säger riksdagsledamot Eva Biaudet (SFP). Erfarenheterna av terminsavgifter från de andra nordiska länderna är dåliga. Där har antalet sökande minskat märkbart som följd av avgifterna.

Det kan ifrågasättas om avgifterna alls inbringar tilläggsresurser för högskoleutbildningen eller om de överskuggas av kostnaderna som uppstår av exempelvis möjliga stipendiesystem och programmens administration. Nämnvärt är också att de utländska examensstuderandena enligt en undersökning av CIMO och VATT har en tydlig positiv nationalekonomisk inverkan på landet. Enligt Biaudet är det också viktigt att konstatera att då hälften av de studerande som avlagt sin examen i Finland blir kvar i landet, vore det viktigare att fokusera på sysselsättning och integration istället för att gallra bland dem som vill komma hit.

- Många av de asylsökande som kommer till Finland har tvingats avsluta sina studier. Hur har regeringen tänkt agera gentemot dem? Är det meningen att man ska kräva terminsavgifter av en syrisk läkarstuderande som fått asyl i Finland istället för att integrera henne via utbildning? När man nu borde integrera väljer regeringen att fakturera, konstaterar Biaudet.

Eva Biaudet

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00