Förslaget om terminsavgifter är kortsiktig politik

21.10.2015 kl. 14:38
Regeringen föreslår imorgon torsdag att en terminsavgift på 1 500 euro införs för studerande från länder utanför EU/EES-området. Enligt uppgifter skulle avgiften inte gälla finsk- och svenskspråkiga utbildningsprogram.

- Förslaget är inte bara kortsiktigt, utan också ekonomiskt ifrågasättbart, säger riksdagsledamot Eva Biaudet (SFP). Erfarenheterna av terminsavgifter från de andra nordiska länderna är dåliga. Där har antalet sökande minskat märkbart som följd av avgifterna.

Det kan ifrågasättas om avgifterna alls inbringar tilläggsresurser för högskoleutbildningen eller om de överskuggas av kostnaderna som uppstår av exempelvis möjliga stipendiesystem och programmens administration. Nämnvärt är också att de utländska examensstuderandena enligt en undersökning av CIMO och VATT har en tydlig positiv nationalekonomisk inverkan på landet. Enligt Biaudet är det också viktigt att konstatera att då hälften av de studerande som avlagt sin examen i Finland blir kvar i landet, vore det viktigare att fokusera på sysselsättning och integration istället för att gallra bland dem som vill komma hit.

- Många av de asylsökande som kommer till Finland har tvingats avsluta sina studier. Hur har regeringen tänkt agera gentemot dem? Är det meningen att man ska kräva terminsavgifter av en syrisk läkarstuderande som fått asyl i Finland istället för att integrera henne via utbildning? När man nu borde integrera väljer regeringen att fakturera, konstaterar Biaudet.

Eva Biaudet

Gruppanföranden

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00