Svenskan viktig för Finlands ekonomi

12.10.2015 kl. 08:00


Förra veckan presenterade statsministern planerna för regeringens så kallade spetsprojekt. Spetsprojektens uppgift är att investera i identifierade framtidsbranscher som kan leda till nya innovationer, jobb och skapa tillväxt

De fem spetsprojektshelheterna är: 1. Sysselsättning och konkurrenskraft. 2. Kompetens och utbildning. 3. Välfärd och hälsa. 4. Bioekonomi och ren teknik samt 5. Digitalisering, försöksverksamhet och avveckling av onödig byråkrati.

 

Jag tycker att spetsprojekten överlag är bra. Det är viktigt att fortsätta utveckla förutsättningarna för framtidsbranscher som bioekonomi, cleantech och IT. För åländsk del kommer i synnerhet slopande av onödig byråkrati kunna vara gynnsamt. Digitaliseringen av den offentliga sektorn kan också vara en möjlighet för våra åländska IT-företag.

 

Tyvärr var dock riksdagsdebatten om spetsprojekten inte enbart upplyftande. I anslutning till spetsområdet kompetens och utbildning tog Juha Eerola, som höll Sannfinländarnas gruppanförande, avstamp i att man nu äntligen på allvar kunde ha möjlighet att börja vandra på vägen mot att ta bort svenskan som obligatoriskt ämne i den finländska skolan.

 

Det låter alltid som något går sönder i mig då jag hör orden om att avskaffa svenskan i skolan. Antagligen är det bara ljudet över mitt minskande hopp på mänskligheten jag hör. För hittills har ingen kunnat förklara för mig varför man i dessa tider sätter prestige på en fråga om att få bort ett ämne i skolan.

 

Finland är på god väg mot Greklands ekonomiska stup, med hög arbetslöshet och enorma strukturella utmaningar. Hur slopad svenska i skolan ska hjälpa vår tillväxt, export och med att få Finland i arbete är ett mysterium för mig. Det enda jag ser att det skulle hjälpa är att inte ännu fler av Finlands kunniga och välutbildade unga flyttar till Sverige när de nu lämnar Finland i brist på lediga jobb.

 

Om vi ska lyckas med de spetsprojekt regeringen föreslår är jag fullständigt övertygad om att Finland behöver bättre språkkunskaper, inte sämre. Det gäller i allra högsta grad också svenskan. Ingen kommer köpa en finländsk produkt om man inte kan sälja den och för att kunna exportera behövs språkkunskaper. Det finns behov av att se över svenskaundervisningen, men inte att slopa den. Framförallt måste utbildningen i högre grad fokusera på att man ska lära sig tala språket, inte bara lära sig grammatik och kasusformer.

 

Språk är inte enbart viktiga för näringslivet. Svenska språket behövs också bl.a. för personer som tänkt sig en tjänstemannakarriär inom staten. Att experimentera med frivillig svenskundervisning är därför kanske inte ens möjlig från ett grundlagsperspektiv. Det är egentligen tragiskt om det behövs en grundlagsparagraf för att ev. stoppa dumheten med att försöka få bort svenskan från läsordningen. Utan svenskan skulle Finland bli fattigare – både ekonomiskt och kulturellt.

 

Sämre svenskakunskaper skulle vara dåligt för samhörigheten med Norden, för samhällsservicen, påverka Finlands plats i EU och försämra förutsättningarna för exporten.

 

Spetsprojekten kan skapa jobb, tillväxt och den framtidstro som landet så desperat behöver. Men, för att det ska lyckas och för att spetsprojekten ska kunna omvandlas till exportframgångar behövs mer fokus på språk, inkl. svenskan, inte mindre.

 

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00