Statsbudgeten och jordbruket

11.10.2015 kl. 09:00
Riksdagen behandlar som bäst regeringens förslag till nästa års statsbudget. Den politiska diskussionen i offentligheten domineras av flyktingströmmen till vårt land. Regeringens förslag till arbetsmarknadsreformer är det andra stora diskussionsämnet och nu senast Sannfinländarnas minskade stöd i galluppundersökningar.

Behandlingen av förslaget till statsbudget är en process där riksdagsledamöterna genom att höra sakkunniga försöker få en så bra bild som möjligt av statsbudgetens effekter i samhället. Vad betyder på riktigt nedskärningar i utbildningssektorn? Kan det skapas nya arbetsplatser genom spetsprojekten? Hur ska kommunerna klara sin ekonomi?

Jordbruket lever nu i den överlägset värsta lönsamhets- och likviditetskris som vi upplevt under hela Finlands EU-medlemskap och också långt innan det. De föreslagna nedskärningarna i Jord- och skogsbruksministeriets budget hör inte till de största men där finns heller inga element som direkt skulle underlätta krisen. De 29 miljoner i krisstöd som EU och regering har anslagit för krisstöd räcker inte långt. Marknadsintäkterna från jordbruket under år 2015 kommer att vara över 400 miljoner mindre än under 2013 och 2014. Detta i kombination med att en betydande del av innevarande års stöd skjuts över till 2016 förvärra situationen. Inkomstbortfallet per gård uppgår till tiotusentals euro och krisersättningen sträcker sig från någon hundralapp till några tusen euro. Det går inte att kompensera låga marknadspriser från statsbudgeten, vare sig juridiskt eller fiskalt.

Det som stat och kommun däremot borde göra så snabbt som det bara går, är att ställa samma kriterier på alla livsmedel de inhandlar som vi i Finland ställer på våra jordbrukare och på vår livsmedelsindustri. Nu är grisar med kuperade svansar på samma startstreck som vår när offerterna begärs in. Brödspannmål som sprutats med glyfosatpreparat som Round-Up tävlar på samma villkor som vår inhemska spannmål där det är förbjudet att spruta strax innan skörd. Ost från finländska kor som har lagstadgade utrymmeskrav och antingen går i lösdrift eller på bete sommartid ges ingen fördel i upphandlingen. Detta är dubbelmoral i högsta potens. Staten borde så snabbt som möjligt ställa samma minimikrav i upphandlingen som finsk lag ställer på de livsmedel som produceras här. Samma gäller kommunerna. Så gör man i andra länder och det är inte att begränsa konkurrensen, det är att göra den rättvis!

Offentliga sektorn gör livsmedelsinköp för över 400 miljoner euro per år så en ändrad kutym där har en snabb effekt på prisbildningen. Jag har framfört förslaget i flera repriser. Ingen säger emot men väldigt lite har hänt. Nu är det dags att verkställa det!

Mats Nylund

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35