Det är med kunskap vi lyfter Finland

03.10.2015 kl. 12:47
Såväl nästa års budget som regeringens förslag till reform av arbetsmarknaden har diskuterats livligt den här veckan i riksdagen.

I Fänrik Ståhl skriver Johan Ludvig Runeberg att vårt land är fattigt, skall så förbli för den som guld begär. På denna punkt träffade han dock inte riktigt rätt. Vårt land har lyckats jobba sig upp till en välfärd som inte på något sätt är alla förunnat i denna värld. Vi har idag en av världens bästa skolor, vi har en  välutbildad befolkning och vi har en lång medellivslängd. Ändå hostar motorn just nu på vårt goda fäderneland ordentligt.

 

Vi har under de senaste åren haft en svag tillväxt i ekonomin och vi har tvingas öka vår skuldbörda. Vårt största problem ligger i att höja sysselsättningen och skapa förutsättningar för fler arbetsplatser att födas. Samhällsekonomins grundlagar är lätta att förstå. Ju fler som jobbar, dess mer skatteintäkter, dess färre som behöver utkomststöd och dess bättre förutsättningar för att utveckla välfärdsstaten.

 

Det är med kunskap och kunnande som Finland byggt sin framgång. Därför är det också oerhört svårt att förstå varför regeringen väljer att skära så drastiskt som den gör i utbildningen på alla stadier, med början från småbarnsfostran till universiteten. Det är inte genom att spara på barnen som vi vänder landets ekonomi på rätt köl. Tvärtom är det genom att satsa på en fortstatt jämlik skola med lika möjligheter för alla, och med fortsatt satsning på forskning och innovationer som vi kan jobba oss upp ur lågkonjunkturen. Våra barn och unga behöver framtidstro. De behöver få känna att de är behövda, att de kommer att kunna göra nytta för sitt land och att vi vill satsa på att de skall få de bästa förutsättningarna. De sparförslag som regeringen nu vill genomdriva, riskerar leda till större ojämlikhet och en smalare kunskapsbas på sikt. Med sina nedskärningar i utbildningen sågar regeringen den gren som föder oss. Det är inte ansvarsfull politik.

 

För att vi ska få fler arbetsplatser, måste vi också fortsätta att förbättra företagens verksamhetsförutsättningar. Till denna del innehåller regeringens budget också bra saker. Men det är ändå på sin plats att påpeka, att det framförallt för vårt exportinriktade näringsliv är A och O med fungerande infrastruktur, i form av vägar, järnväg, hamnar och flygfält. Därför behöver regeringen i sin kommunikations- och trafikpolitik också i högsta grad beakta, var i landet det finns exportinriktade regioner, som med sina företag kan bidra till att stärka tillväxten i landet. Just nu vet vi att Nyland och Österbotten samt  Mellersta Österbotten och Åland är de områden i landet som har mest export i förhållande till BNP per invånare. Riksväg 8 som är Österbottens livsnerv borde nu också få stå i tur då det gäller förbättringen av basvägnätet.

 

Vad gäller arbetsmarknadspaketet, blev det betydligt bättre då regeringen förstod att avstå från sänkningen av övertids- samt söndagsersättningarna. Sättet att bereda paketet har ändå inte övertygat. Det bästa vore att arbetsmarknadsparterna ännu kunde enas om ett gemensamt förslag. Låt oss hoppas på det bästa.

 

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00