Ansvarslöst att rasera grunden

03.10.2015 kl. 09:50
En av de viktigaste frågorna inom utbildningssektorn under pågående riksdagsperiod är definitivt småbarnsfostran. De åtgärder som regeringen planerar hotar att rasera grunden för det livslånga lärandet och framför allt hotar åtgärderna ett av fundamenten inom finländsk utbildningsideologi: att skapa jämlika förutsättningar för alla barn, oberoende av barnens bakgrund.

Regeringsprogrammet innehåller som känt flera linjedragningar som tillsammans bildar en svår helhet. Regeringen föreslår att den subjektiva rätten till dagvård begränsas då ena eller båda föräldrarna är hemma pga arbetslöshet eller föräldraledighet. Grupperna föreslås bli större och för de barn som går i förskolan kan kommunerna i framtiden erbjuda klubbverksamhet istället för dagvård före och efter själva förskoltimmarna under dagen.

 

Befintlig mångsidig forskning visar entydigt att en kvalitativ småbarnspedagogik har långtgående positiva effekter på både barnens inlärning och på andra viktiga färdigheter, såsom social kompetens, som barn behöver för att klara sig.

 

Också OECD har påtalat hur viktig en god småbarnspedagogik är för nationers ekonomiska utveckling. Vi måste kunna garantera att småbarnspedagogiken också i framtiden ska ha positiva effekter på hur väl barn klarar sig i skolan och på barns kognitiva utveckling.

 

Vi vet att barns socioekonomiska bakgrund påverkar skolarbetet, hur mycket stöd barnen får och val av studier. Ju högre utbildning föräldrarna har desto större är sannolikheten att också barnen väljer att utbilda sig. Också här visar forskning att småbarnsfostran jämnar ut de skillnader i inlärningsresultat som barns socioekonomiska ställning ger upphov till. Det är viktigt att notera att en kvalitativ småbarnspedagogik har positiva effekter på inlärningsresultaten ända upp i tonåren.

 

Det är ingen överdrift att säga att småbarnspedagogiken vid sidan av den grundläggande utbildningen är det mest effektiva sättet att stöda barnfamiljer. OECD har för Finlands del konstaterat att våra styrkor inom småbarnspedagogiken är personalens utbildningsnivå och att antalet utbildade vuxna i förhållande till antalet barn är högre än medeltalet av OECD-länderna.             

 

Den planerade begränsningen av den subjektiva rättigheten till dagvård ger varje barn rätt till minst 20 h småbarnspedagogik per vecka. Om ett barns utveckling kräver det, om behovet av stöd är stort eller om förhållandena i familjen är sådana att fler timmar än 20 behövs, ska detta vara möjligt efter behovsprövning.

 

Regeringen utgår från att 6,7 procent eller 11 100 barn av de barn som nu är i heldagsvård kommer att berättigas till enbart deltidsvård efter att lagändringen trätt i kraft hösten 2016. Eftersom barnen ges rätt att stanna i samma daghem kommer kommunerna, framför allt de tvåspråkiga med samlokaliserade daghem, att stöta på utmaningar då barn i heldagsvård i praktiken ska samsas med barn i deltidsvård. Få svenskspråkiga daghem torde nämligen ha skilda grupper för barn i heltids- respektive deltidsvård.        

 

Förhållandet vuxen och barn förändras också om regeringens planer förverkligas. För grupper med barn över tre år kommer antalet barn att öka från 21 till 24 per tre vuxna. Forskning och praktisk erfarenhet visar, att ju fler barn per vuxen, desto sämre kvalitet.

 

Regeringen har inte heller presenterat planer på hur man går vidare med utvecklandet av innehållet i småbarnspedagogiken, ett arbete som tyvärr blev på hälft under förra perioden.  

 

Barns jämlika rätt till kvalitativ småbarnspedagogik äventyras i och med regeringens planer. Dessutom planeras uppluckringar i behörighetskraven inom den kommunala sektorn. Den kvalitativa småbarnspedagogiken, som erbjuder jämlika möjligheter för alla barn, och som lägger grunden för det livslånga lärandet, äventyras nu. Det här är ansvarslöst och kommer att stå såväl individ som samhälle dyrt!   

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00