Kunskapssamhället vår trumf

03.10.2015 kl. 08:10

Jag har sagt det förut och jag tänker säga det igen; våra barn ska inte betala för att vi har levt över våra tillgångar.

Det här är en viktig ledstjärna för mig i mitt arbete. 

Den ekonomiska situationen i vårt land är alarmerande. Vår statsskuld har fördubblats sedan 2008 och samtidigt är antalet finländare som jobbar 200 000 färre jämfört med sju år tillbaka. Vår skuldsättning ökar just nu mera än exempelvis Greklands och Finland är det enda EU-landet vars ekonomi inte växte under det andra kvartalet i år. Den här trenden är ohållbar och som känt har man redan i flera år försökt vända kurs för skutan Finland. Förra regeringen lyckades också halvera underskottet men fortsättningsvis behövs aktiva tag för att få balans i statsbudgeten som även nästa år förväntas vara mer än fem miljarder på minus.

Då realiteterna är så pass krassa är det förståeligt att den nya regeringen gått in för nedskärningar nästa år. Den stora frågan är dock var man sparar. Regeringen har beslutat att utbildningen är det område där man vill skära mest. Också bland annat biståndet, tågtrafiken, ungdomsarbete och arbetsrehabiliteringen berörs ordentligt. Enligt mig är regeringens val av sparobjekt inte till alla delar genomtänkta. Att köra ner ungdomsgarantin då arbetslösheten bland unga är rekordhög är kortsiktigt och att lämna många västnylänningar utan tågförbindelse är galet för att nämna några exempel.

De planerade nedskärningarna inom utbildningen är ett stort misstag. Utbildningen är Finlands främsta trumfkort. Det här säger också Sipiläs regering i sitt program. Det här är dock bara tomma ord i ljuset av de massiva nedskärningarna i allt från grundskola till forskning och innovation. På 1990-talet, då vi senast hade stora ekonomiska problem och staten sparade rejält, valde man att samtidigt satsa på kunnande. Det här var klokt. Nu gör man det motsatta. Inbesparingar kunde hellre exempelvis göras i företagsstöden eller genom att lägga om förvaltningen enligt modellen som tillämpades för försvarsmaktsreformen. Under valperioden borde man också avhålla sig från att påbörja nya dyra trafikprojekt.

Målet bör vara att Finland även framöver ska ha en utbildning i världsklass. Nu leder nästa års statsbudget till att exempelvis Helsingfors universitet har samarbetsförhandlingar som berör 1200 personer medan innovationssatsningarna minskar med flera hundra miljoner. Det här bådar inte gott. Vi ska hoppas att regeringen tänker om i den här frågan. Spara bör man i dessa tider. Dessa inbesparingar bör dock göras så att vi bibehåller förutsättningarna att vara ett framgångsrikt kunskapssamhälle också i framtiden.

Carl Haglund

Carl Haglund

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00