Statsrådets meddelande om åtgärder för att förbättra kostnadskonkurrenskraften 30.9.2015

30.09.2015 kl. 10:57
Gruppanförande 30.9 2015 av Carl Haglund

Ärade fru talman, Arvoisa rouva puhemies,

 

Finland är inte längre det konkurrenskraftiga land vi vant oss vid. Däremot hör vi till de få EU-länder som just nu inte har en gynnsam ekonomisk utveckling. Vi är i många avseende sämst i klassen. Det finns alltså goda skäl att reformera vår ekonomi. Det här förklarar varför vi i vår riksdagsgrupp redan före valet efterlyste genomtänkta reformer på arbetsmarknaden. Målet här bör vara jobben, vi behöver fler jobb för att upprätthålla den finländska välfärden.

 

Ni herr statsminister hade samhällsfördraget som ett bärande valtema i våras. Ämnet är viktigt och många ville i detta svåra ekonomiska läge tro att gallupledaren kunde sy ihop ett paket som kunde bidra till att vända ekonomin. Många av oss insåg dock redan på våren att ert stora vallöfte, herr statsminister, var dömt att misslyckas. Därför är det tyvärr föga förvånande att ni inte kunde ro samhällsfördraget i land. Det är bara att beklaga. Det är ett misslyckande av regeringen och framför allt ännu ett vallöfte som inte uppfyllts. Ni har dock inte kastat in handuken och det ska ni ha en eloge för. Ni jobbar vidare med målet att reformera arbetsmarknaden. I förrgår fick vi ta del av era senaste planer.

 

Parterna har alltså enats om att i samarbete med regeringen förhandla vidare, för att under de närmaste veckorna försöka nå en lösning gällande såväl konkurrenskraften på arbetsmarknaden som lönerna för nästa avtalsperiod. Gott så. Ni har ändå signalerat att ert paket ännu kan ändras om parterna når en överenskommelse. Här blir processbeskrivningen en aning svårtolkad och många frågar sig vad vi egentligen tar ställning till på fredagen. Det kunde kanske ha varit klokt att skjuta fram denna diskussion och omröstningen på fredag med några veckor. Nu blev detta istället en svårbegriplig föreställning där riksdagen tvingas agera publik trots att hälften av aktörerna fattas på scenen för att de istället sätter upp en egen föreställning någon annanstans.

 

Ärade fru talman,

Svenska riksdagsgruppen tycker det är synnerligen viktigt att regeringen via arbetsmarknadspaketet tar ett viktigt steg mot en mera jämställd arbetsmarknad. Att unga kvinnors ställning på arbetsmarknaden gynnas genom att arbetsgivarnas kostnader för familjeledighet utjämnas med en engångsersättning på 2 500 euro är en efterlängtad reform. För den får regeringen en stor portion beröm!

 

Det är också positivt att regeringen inte går vidare med de reformerna där lågavlönade kvinnor inom exempelvis vården stått för största delen av notan. Jag är glad att ni på den här punkten valde att lyssnade på barnmorskor med flera som precis som vår riksdagsgrupp oroade sig för förslaget som skulle ha drabbat många lågavlönade som skulle ha gått miste om söndags- och övertidsersättningar. Därför vill vi ännu en gång påminna regeringen om vikten av att reformerna bedöms ur ett könskonsekvensperspektiv i god tid. Vi förutsätter fortsättningsvis att regeringen har gjort en sådan bedömning och också offentliggör den. Det här har ni herr statsminister också lovat.

 

Ärade fru talman,

det är självklart att man  i dessa tider måste kunna granska olika uppnådda fördelar. Därmed känns taket på sex veckor helt rimligt då det gäller semestern. Att jobba på söckenhelgerna kan heller inte vara någon omöjlighet. Det senaste förslaget om att skära i semesterpennigen är betydligt bättre än det ursprungliga förslaget. Samtidigt vet vi att bland annat många småföretagare är oroade för att ni nu tänker lagstadga om semesterersättningarna. Det höjer på kostnaderna för de branscher där denna fördel inte finns. Är detta klokt rent nationalekonomiskt? Hur resonerar ni här herr statsminister?

 

Ärade fru talman,

 

I många andra länder är de lokala avtalen i central roll då man bygger upp en fungerande ekonomi. I Finland är avtalen centraliserade. Vi behöver fler lokala avtal som möjliggör att man beaktar olika branscher, regioners och företags situation. Det här är ett bra sätt att hålla sysselsättningen på fötter. Vi måste också ta vara på FFC:s förslag om att låta exportindustrin sätta ribban för kommande löneuppgörelser. Det här är en förutsättning för att bibehålla konkurrenskraften.

 

En annan stor fråga för den finländska arbetsmarkanden är invandrarna. Just nu anländer dessutom historiskt många flyktingar till vårt land. Många av dem kommer sannolikt att stanna här för gott. Vad tänker regeringen göra för att dessa personer så snabbt som möjligt ska kunna bli en del av vår arbetsmarknad? När avskaffas den förlegade behovsprövningen på utländsk arbetskraft? Vi behöver ambitiösa åtgärder för att inte alla dessa människor ska fastna på flyktingförläggningarna utan meningsfull tillvaro. Ett förslag kunde vara utvecklade läroavtalsarrangemang som påminner om de mellaneuropeiska modellerna.

 

Ärade fru talman,

som nämnt är det svårt en dag som denna att ta ställningen till en helhet då regeringens planer hela tiden ändrar.  Ni ändrar på så väl innehåll som tidtabeller. Att regeringen är målmedveten är också välkommet och i sista hand är det vi här i riksdagen som bär ansvaret för att stifta lagar som berör vår arbetsmarknad. Svenska riksdagsgruppen anser dock att det bästa vore att man ännu hittar en förhandlingslösning. Här måste alla parter bjuda till. Akava och STTK har bland annat visat stor vilja att förhandla fram ett gott resultat. Vi är alla medvetna om att arbetsmarknaden måste förändras. Det bästa sättet att förändra den är tillsammans.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00