Det är med arbete vi ska lyfta Finland.

30.09.2015 kl. 11:55
Ledamot Anna-Maja Henrikssons inlägg i diskussionen kring statsrådets meddelande om åtgärder för att förbättra kostnadskonkurrenskraften 30.9.2015

Värderade talman, arvoisa puhemies.

 

Det är med arbete vi ska lyfta Finland. Vi vet att vi behöver göra reformer på arbetsmarkanden. Vi vet också att det inte är lätt för någon att avstå något man blivit van med.

 

De bästa vore om arbetsmarknadsparterna ännu kunde komma med ett gemensamt förslag som regeringen kunde stöda. Det sista vi behöver är en strejkvåg om ett år. Det lyfter inte Finland.

 

 

 

Hallitus on perääntynyt ehdotuksestaan poistaa sunnuntai- ja ylityökorvaukset. Mielestäni tämä on hyvä. Kummallista on joka tapauksessa, että hallitus ei aiemmin selvittänyt ehdotuksensa vaikutuksia, vaan se heräsi sen asiallisen tiedon perusteella, jonka kaksi kätilöä onnistui antamaan suorassa TV-lähetyksessä. Tämä saa minut joka tapauksessa ihmettelemään sitä, millä tasolla hallituksen tärkeiden hankkeiden valmistelu oikeastaan onkaan. Emmekä turhan takia peräänkuuluttaneet, siis RKP ja minä, kunnollista sukupuolivaikutusten arviointia, josta emme vielä ole nähneet häivähdystäkään. Mutta on hyvä, että hallitus ymmärsi, että naisvaltaiset alat eivät voisi olla sen uudistusehdotuksesta pahiten kärsiviä.

 

 

Vad gäller de längre semestrarna som finns inom den offentliga sektorn,  är det ett faktum att det också  varit något som många privatanställda irriterat sig på. Ändå vill jag påminna om att de i något skede uppstått istället för att höja lönerna, vilket man då gjort inom andra sektorer.

 

Karenssipäivästä ja sairauspoissaolosta aiheutuva palkan aleneminen ei ole ongelmaton, sillä se saattaa johtaa siihen, että yhä useammat tulevat töihin sairaina, koska heillä ei ole varaa jäädä töistä pois. Erityisesti hoitoalalla, päivähoidossa ja kouluissa tämä voi johtaa vakaviin seurauksiin. Sairaaloissa ja vanhustentaloissa olevat potilaat ovat usein jo alun alkaen heikossa kunnossa, ja heidän suuremmassa määrin viruksille altistaminen voi olla suorastaan vaarallista. Päiväkodeissa sairauksien lisääntyminen voi johtaa siihen, että yhä useammat vanhemmat jäävät kotiin sairaiden lastensa kanssa. Myös tässä tapauksessa tarkka sukupuolivaikutusten arviointi ja muiden seurausten analysointi on paikallaan.

 

Ärade fru talman,

Jag undrar också hur man beaktar andra specialgrupper som unga och invandrare. För att lyckas med målsättningen måste hela samhället vara delaktigt. En ung människa eller en nyfinländare som står utanför arbetsmarknaden tappar tron på systemet. Det sitter i under hela livet. Regeringen skär i ungdomsgarantin och verkar planera nedskärningar i invandrarnas socialskydd. Istället borde vi vidta åtgärder för att bättre kunna få med de här grupperna i arbetslivet. Exempelvis utökade möjligheter till läroavtal eller en direkt rätt för asylsökande att arbeta skulle vara två viktiga steg på vägen.

 

Hallitus sivuuttaa kokonaan yhden kaikkein merkittävimmän tekijän tuottavuuden lisäämiseksi. Terveyden ja hyvinvoinnin laitos on arvioinut työpahoinvoinnin maksavan 30 miljardia euroa vuodessa. Suurin osa tästä johtuu ennenaikaisista eläköitymistä.

 

Tarvitsemme panostuksia työhyvinvointiin ja jaksamiseen ja johtamiseen. Meidän on myös puututtava kasvavaan nuorisotyöttömyyteen, mielenterveys- ja alkoholiongelmiin. Tämä on tähän asti jäänyt huomioimatta hallituksen esityksissä -  mitä hallitus aikoo tehdä tälle kokonaisuudelle
Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00