Det är med arbete vi ska lyfta Finland.

30.09.2015 kl. 11:55
Ledamot Anna-Maja Henrikssons inlägg i diskussionen kring statsrådets meddelande om åtgärder för att förbättra kostnadskonkurrenskraften 30.9.2015

Värderade talman, arvoisa puhemies.

 

Det är med arbete vi ska lyfta Finland. Vi vet att vi behöver göra reformer på arbetsmarkanden. Vi vet också att det inte är lätt för någon att avstå något man blivit van med.

 

De bästa vore om arbetsmarknadsparterna ännu kunde komma med ett gemensamt förslag som regeringen kunde stöda. Det sista vi behöver är en strejkvåg om ett år. Det lyfter inte Finland.

 

 

 

Hallitus on perääntynyt ehdotuksestaan poistaa sunnuntai- ja ylityökorvaukset. Mielestäni tämä on hyvä. Kummallista on joka tapauksessa, että hallitus ei aiemmin selvittänyt ehdotuksensa vaikutuksia, vaan se heräsi sen asiallisen tiedon perusteella, jonka kaksi kätilöä onnistui antamaan suorassa TV-lähetyksessä. Tämä saa minut joka tapauksessa ihmettelemään sitä, millä tasolla hallituksen tärkeiden hankkeiden valmistelu oikeastaan onkaan. Emmekä turhan takia peräänkuuluttaneet, siis RKP ja minä, kunnollista sukupuolivaikutusten arviointia, josta emme vielä ole nähneet häivähdystäkään. Mutta on hyvä, että hallitus ymmärsi, että naisvaltaiset alat eivät voisi olla sen uudistusehdotuksesta pahiten kärsiviä.

 

 

Vad gäller de längre semestrarna som finns inom den offentliga sektorn,  är det ett faktum att det också  varit något som många privatanställda irriterat sig på. Ändå vill jag påminna om att de i något skede uppstått istället för att höja lönerna, vilket man då gjort inom andra sektorer.

 

Karenssipäivästä ja sairauspoissaolosta aiheutuva palkan aleneminen ei ole ongelmaton, sillä se saattaa johtaa siihen, että yhä useammat tulevat töihin sairaina, koska heillä ei ole varaa jäädä töistä pois. Erityisesti hoitoalalla, päivähoidossa ja kouluissa tämä voi johtaa vakaviin seurauksiin. Sairaaloissa ja vanhustentaloissa olevat potilaat ovat usein jo alun alkaen heikossa kunnossa, ja heidän suuremmassa määrin viruksille altistaminen voi olla suorastaan vaarallista. Päiväkodeissa sairauksien lisääntyminen voi johtaa siihen, että yhä useammat vanhemmat jäävät kotiin sairaiden lastensa kanssa. Myös tässä tapauksessa tarkka sukupuolivaikutusten arviointi ja muiden seurausten analysointi on paikallaan.

 

Ärade fru talman,

Jag undrar också hur man beaktar andra specialgrupper som unga och invandrare. För att lyckas med målsättningen måste hela samhället vara delaktigt. En ung människa eller en nyfinländare som står utanför arbetsmarknaden tappar tron på systemet. Det sitter i under hela livet. Regeringen skär i ungdomsgarantin och verkar planera nedskärningar i invandrarnas socialskydd. Istället borde vi vidta åtgärder för att bättre kunna få med de här grupperna i arbetslivet. Exempelvis utökade möjligheter till läroavtal eller en direkt rätt för asylsökande att arbeta skulle vara två viktiga steg på vägen.

 

Hallitus sivuuttaa kokonaan yhden kaikkein merkittävimmän tekijän tuottavuuden lisäämiseksi. Terveyden ja hyvinvoinnin laitos on arvioinut työpahoinvoinnin maksavan 30 miljardia euroa vuodessa. Suurin osa tästä johtuu ennenaikaisista eläköitymistä.

 

Tarvitsemme panostuksia työhyvinvointiin ja jaksamiseen ja johtamiseen. Meidän on myös puututtava kasvavaan nuorisotyöttömyyteen, mielenterveys- ja alkoholiongelmiin. Tämä on tähän asti jäänyt huomioimatta hallituksen esityksissä -  mitä hallitus aikoo tehdä tälle kokonaisuudelle
Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00