Statsbudgeten 2016

30.09.2015 kl. 10:52
Ledamot Mats Löfströms inlägg i den allmänpolitiska debatten gällande statsbudgeten 2016.

Fru talman,

 

Läget är allvarligt i republiken, men inte nytt.

 

Också förra året, och året innan dess hade vi liknande budgetunderskott.

 

De prognostiserade underskotten också nästa år och året efter det är lika stora.

 

Vi lånar med andra ord mer än var tionde cent för varje euro som vi använder.

 

Det är i förlängningen ohållbart. Skuldspiralen behöver brytas.

 

Den ekonomiska krisen är djup.

 

BNP och exporten är fortfarande lägre än 2008.

 

Tillväxten obefintlig.

 

Handelsbalansen är negativ.

 

Kreditbetyget på sjunkande.

 

Statskulden stigande och arbetslösheten hög.

 

Alla varningslampor blinkar rött.

 

Tillsammans med den snabbt åldrande befolkningen bidrar det här till stora utmaningar.

 

Som jämförelse kan nämnas att man i Sverige nästa år lånar ca 1 miljard euro.

 

Då Sveriges samlade utgifter är nästan dubbelt så stora som våra och man har tillväxt så kommer skulden i förhållande till BNP knappt att öka.

 

Vi måste lära oss av Sverige.

 

Lika lite som vi vill att Tre Kronor slår Lejonen på hockeyisen, vill vi att Sverige slår oss ekonomiskt.

 

Jag skulle vilja att vi tydligare skulle sätta arbetet och jobben i fokus.

 

Vi måste helt enkelt få finländarna och Finland tillbaka i arbete.

 

Jag skulle önska att vi skulle benchmarka en del av de reformer man har gjort i Sverige och Danmark.

 

Här är jobbskatteavdragen viktiga.

 

Avdragen för RUT, rengöring, underhåll och tvätt samt ROT avdraget för renovering, ombyggnad och tillbyggnad skulle här kunna skapa fler nya arbetsplatser och göra svarta jobb vita.

 

Här tycker jag också man kunde titta på beskattning av alkohol på krogen som skulle skapa fler restaurangjobb.

 

Den danska flexicuritymodellen skulle också passa bra i diskussionen kring arbetsmarknadspolitiken.

 

Vi måste nämligen få finländarna tillbaka i arbete.

 

Det är en dubbel inkomst då vi slipper betala arbetslöshetsersättning och får in skatter.

 

För utan tillväxt eroderas effekterna av andra redan svåra reformer som vi gör med mycket möda och stort besvär.

 

En sänkt skatt på arbete skulle inte vara gratis utan skulle så klart behöva finansieras.

 

Jag skulle själv vara redo att finansiera det via ändringar i momsen.

 

Momsen är dock en platt skatt och det skulle betyda att man skulle behöva göra andra ändringar för att inte de svaga grupperna i samhället skulle drabbas ofördelaktigt.

 

Men det skulle hämta in de stora pengarna som skulle kunna ge en reell sänkning av skatten på arbete.

 

Vid sidan av detta skulle vi också behöva se på bostadsmarknaden och prisutvecklingen på bostäder som är helt orimlig, i synnerhet i Helsingfors, och som också urholkar köpkraften.

 

Hushållens skuldsättningsgrad i Finland är över 150 % av BNP.

 

Det jag dock framförallt är oroad över är den totala bristen på framtidstro i vårt samhälle.

 

Man bjuder nu över varandra med vem som kan hitta den mest dystra och pessimistiska prognosen.

 

Det är destruktivt.

 

Det blir en negativ spiral, ett race to the bottom och att vi backar mot framtiden.

 

Så illa är det inte.

 

Allt är inte svart eller grått.

 

Tvärtom, framtiden är ljus bara vi lyckas återuppbygga självförtroendet och framtidstron.

 

Det finns idag i Finland flera sektorer och regioner som det går bra eller till och med mycket bra för.

 

På Åland har vi en arbetslöshet på 3,4 % och många branscher expanderar och investerar.

 

Det är viktigt att vi kan stöda de branscherna med internationalisering så att de når ut till exportbrancher.

 

Vi måste kavla upp ärmarna, inte bara sitta och vänta på att nästa Nokia ska komma.

 

Arbetet med att slopa onödig byråkrati och normtalko är här av stor vikt.

 

Jag är här glad att regeringen tagit mycket fasta på att luckra upp onödig byråkrati och avskaffa regler.

 

För egen del upplever jag också att den värderingskris och det allt mer aggressiva samhällsklimat som vi nu präglas av är mycket oroväckande.

 

Finlandsbilden i världen håller på att förändras. Det oroar mig.

 

Förra veckan klev Finland igen över den internationella nyhetströskeln då några personer med fyrverkeripjäser angrep en buss med flyktingar som anlände till Lahtis.

 

En man hade till och med på ett sällsynt smaklöst sätt klätt ut sig i Ku Klux Klan dräkt med Finlandsflagga i handen.

 

Veckan innan skapade ett hundratal personer en mänsklig kedja i Torneå där man ville stoppa flyktingar från att komma in i landet.

 

Med armarna i kors, plakat och Suomi Finland ishockeytröjor sa man: ”Go home”.

 

Då jag såg bilden konstaterade jag för mig själv att bilden av medmänsklighetens och moralens förfall nu var fullständig.

 

Man får skämmas. Är det här bilden vi vill sända ut av Finland till omvärlden?

 

Vi här i salen som tror på medmänsklighet, solidaritet och respekt måste nu höja på rösten.

 

Vi måste visa omvärlden och våra medborgare att Finland fortsättningsvis är ett öppet samhälle som hör hemma i Norden och som har en ljus framtid.

 

Det är värderingar och en framtid som är värd att kämpa för.

 

< >

Mats Löfström

Gruppanföranden

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15