Utan kommunikationer – ingen export

30.09.2015 kl. 10:16
Nyland och Österbotten samt Mellersta Österbotten och Åland är de områden i landet som har mest export i förhållande till BNP per invånare.

-          För att få fler arbetsplatser måste vi förbättra företagens verksamhetsförutsättningar. För vårt exportinriktade näringsliv är det A och O med fungerande infrastruktur, i form av vägar, järnväg, hamnar och flygfält. Därför måste regeringen beakta, var i landet det finns exportinriktade regioner, som med sina företag kan bidra till att stärka tillväxten i landet, säger Svenska riksdagsgruppens ordförande Anna-Maja Henriksson.

Nyland och Österbotten samt Mellersta Österbotten och Åland är de områden i landet som har mest export i förhållande till BNP per invånare.

-          Att riksdagen satsat hundratals miljoner i tågrälsen från Helsingfors till Uleåborg har varit en medveten satsning för att kunna försnabba resetiderna. Att VR nu aviserar indragning av ett flertal tågturer är närmast ironiskt. Vad gör vi med en ny fin bana, om det inte går tillräckligt med tåg, eller om tågen inte har tid att stanna på stationerna? Här behövs nytänkande och en omprövning av besluten, annars kan man nog säga att de goda förbättringsplanerna spårade ur på slutrakan, konstaterar Henriksson.

Henriksson framhöll också vikten av att riksväg 8, som är Österbottens livsnerv, borde stå i tur då det gäller förbättringen av basvägnätet samt att Vasa och Karleby-Jakobstads flygfält liksom hamnarna i Karleby o Jakobstad är av yttersta vikt för exporten.

 

 

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00