Det går inte speciellt bra i Finland nu

26.09.2015 kl. 07:00
Ingen kan heller hävda att vår regering har flyt. Flera politiskt mycket svåra ärenden har hamnat i famnen på regeringen Sipilä. Stödpaketer till Grekland, den eskalerande flyktingsituationen och nu senast den ytterst svaga ekonomiska utvecklingen är de största. Samtliga tvingar regeringen att agera. Deras förslag är impopulära och allra sämst passar de hos Sannfinländarnas väljare.

Sannfinländarna har gjort en helomvändning när det gäller Grekland. Många väljare som satte sin röst på Sannfinländarna för att strypa penningkranen till Grekland är gruvligt besvikna idag. En stor del av de väljare som röstade på Sannfinländarna tack vare deras hårda invandringspolitik känner sig idag svikna. Det enda redbara och mänskliga sättet att agera är att Finland också bär sitt ansvar och välkomnar människor i nöd hit. Majoriteten av finländarna gör det. Regeringen Sipilä gör det i beslut men med hänsyn till sannfinländska skrivningar i ett regeringsprogram som tappat all relevans gällande flyktingfrågan görs besluten under någon slag märklig protest. Att Finland lade ner sin röst i ministerrådet när flyktingkvoten skulle fördelas var svagt och försämrar omvärldens bild av oss.

 

Också regeringens förslag gällande arbetsmarknaden är en hård nöt speciellt för Sannfinländarna som under valkampanjen betonade att det är just de som för låginkomsttagarnas och de svagas talan. Det är oerhört viktigt att höja den finländska industrins konkurrenskraft. Eftersom vi inte får något samhällsfördrag så måst regeringen agera. Däremot är det svårt att se rättvisan i regeringens förslag. De som drabbas är i huvudsak lågavlönade kvinnor och det är verkligen inte socialt rättvist.

 

Allt det ovannämnda syns idag i Sannfinländarnas galluppsiffror. Symptomatiskt är de slopat sin slogan ”du får det du beställer” om du röstar på Sannfinländarna. Det som oroar mig är vad som händer härnäst. Hittills har Sannfinländarna reagerat på kritik genom angrepp på andra eller genom att ta på sig en offerroll. Jag är säker på att deras partimaskineri med både arbetskarlar och partifunktionärer arbetar för högtryck för att hitta något som lyfter gallupsiffrorna. Ett möjligt kort är förslag som slår mot det svenska i Finland.  Sådana förslag splittar inte den sannfinländska riksdagsgruppen och de tilltalar antagligen en stor del av deras väljarkår. Om det svenska angrips så sätts statsministerns ledarskap på prov också där. Hittills har han hållit måttet, om än retoriken varit vinglig ibland. Hösten visar.

 

Mats Nylund

Gruppanföranden

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50