Att skära i utbildningen är att skära i framtiden

22.09.2015 kl. 17:40
Enligt riksdagsledamot Mikaela Nylander hotar regeringen att med sina nedskärningar skrota den mest fundamentala principen i vårt utbildningsväsende, att skapa jämlika förutsättningar för alla. Nylander höll Svenska riksdagsgruppens gruppanförande i dagens interpellationsdebatt.

- Fältet har väntat på reformen av småbarnspedagogiken redan i trettio år. Det avgörande andra skedet av reformen ser nu ut att totalt utebli. Istället föreslår regeringen nedskärningar som leder till större gruppstorlekar. Hur kan man tala om kvalitativ småbarnspedagogik då en grupp i framtiden i värsta fall kan ha upp till trettionio barn per tre vuxna, frågar Nylander.

Enligt regeringsprogrammet ska andra stadiets yrkesutbildning reformeras. Enligt Nylander verkar det ändå som att regeringen nu fokuserar på att göra kraftiga nedskärningar istället för att regeringen omsorgsfullt och systematiskt skulle bereda den nödvändiga reformen på andra stadiet

- Hur regeringen planerar att driva genom reformen då nedskärningar träder i kraft redan 2017, ett år innan den styrande lagstiftningen, framstår som fullständigt oklart. Hur planerar regeringen att i praktiken garantera att yrkesutbildning är regionalt tillgänglig?

- Regeringen gör ytterst kraftiga nedskärningar i högskolornas finansiering. Är regeringens egentliga målsättning att genom dessa nedskärningar få ned antalet universitet och yrkeshögskolor, frågar Nylander
Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00