Ljuset i tunneln

14.09.2015 kl. 12:12
Det brukar heta att det är som mörkast innan gryningen. Frågan är bara hur mörkt det är just nu. Förra veckan var turbulent i finländsk politik. Den här gången handlade det inte om Grekland, det handlade om oss.

Finansministeriets prognos för tillväxt skruvades igen ner. I budgetförslaget för 2016 fortsätter Finland låna 5 miljarder euro (hela budgeten 54,1 miljarder). Den totala statsskulden kommer i år passera 100 miljarder euro och per i lördags var skulden 17 976 euro per finländare. Sedan år 2011 är bytesbalansen, summan av import och export, negativ. Vi importerar alltså mer än vi exporterar. Senast det hände var år 1993, kort efter Sovjetunionens fall. Samtidigt är arbetslösheten fortsatt hög på cirka 10 %.

 

Det är lätt att hålla sig för skratt. Nästan alla ekonomiska indikatorer blinkar rött. Även om prognoserna nu pekar på att botten är nådd är det viktigt att komma ihåg att nästan alla prognoser den senaste tiden varit överoptimistiska. Att något måste göras är självklart. Annars kommer vi snart vara i Greklands sits.

 

Vi måste framförallt få finländarna tillbaka i arbete. Konkurrenskraften måste öka och exporten växa. För om vi inte vänder skutan kommer resultatet av effektiveringar och redan svåra inbesparingar i den offentliga sektorn att vara förgäves. Då kommer ännu tuffare åtgärder behövas eftersom det helt enkelt inte finns några alternativ. De ekonomiska prognoserna ser inte ljusare ut beroende på vilket parti som sitter i regeringen. Grekland visade också det. Just därför behövs nu samarbete - inte konflikt - och en bred uppslutning av alla för att lyfta landet ur krisen.

 

För att öka konkurrenskraften måste vi bl.a. göra ändringar på arbetsmarknaden. Den typ av reformer som Danmark, Sverige och Tyskland redan gjort. Det var beklagligt att en del av arbetsmarknadsparterna inte var redo att förhandla om ett samhällsfördrag. Det var också beklagligt att regeringen i veckan inte kunde sträcka ut handen till arbetsmarknadsparterna en gång till. Det är ytterst beklagligt om regeringen och arbetsmarknadsparterna nu slutar prata med varandra och vi får en generalstrejk inkommande fredag. Det är i ingens intresse. Nu behövs samarbete och dialog. Nu behövs is i hatten.

 

Det är aldrig lätt att bli av med något som man redan har. Men, när sådant behöver ske måste det ske rättvist av alla så att det individuella priset blir så litet som möjligt. Det får inte bli så att det är kvinnodominerande yrken som ska betala notan då samhället behöver anpassas. Alla ska hjälpas åt. Här måste därför lokala och branschvisa lösningar hittas så att konkurrenskraften höjs utan att vissa samhällsgruppers reallöner urholkas. För varken sjukvårdare eller kockar är överbetalda idag. Jag är mycket kritisk till att lönesänkningar skulle vara en samhällsekonomisk patentlösning för att öka konkurrenskraften eftersom det skulle ha negativa konsekvenser på den inhemska konsumtionen och riskera att kompetent personal flyttar utomlands. Spanien visade till exempel att det var andra produktivitetsökningar, inte lönesänkningar, som var vägen ut ur deras kris. Lokala avtal, enligt svensk modell, är i stället en nyckelfråga som jag tror mycket på. Regeringen har lovat återkomma till dem den 15 oktober.

 

Det är också viktigt att konstatera att det finns regioner och sektorer som det går bra eller mycket bra för. Åland är en sådan. Vi får inte bli stöddiga eller vila på lagrarna eftersom vi också behöver upprätthålla konkurrenskraften och göra effektiviseringar. Men, vi skulle inte på samma sätt ha behov av det för Finland så viktiga samhällsfördraget.

 

Vi har inte samma förändringstryck eftersom de offentliga finanserna är i balans (långt tack vare vårt goda sysselsättningsläge). Självstyrelsen ger oss också verktyg och möjligheter att hitta många egna lösningar, vilket är viktigt då vi och övriga Finland har ganska olika behov i den här frågan.

 

Framförallt får vi inte låta dysterheten och melankolin sprida sig till oss. Vi måste fortsätta se ljust på framtiden och fortsätta utveckla vårt samhälle enligt våra egna behov och förutsättningar. Då kan Åland också fortsätta fungera som ett av de goda exempel som kan fungera som ljus i tunneln för hela landet i dessa mörka tider.

 

Mats Löfström

Riksdagsledamot

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15