Det finns faktiskt områden i Finland som går riktigt bra – däribland Vasaregionen och Österbotten. Vår industriella förädlingsgrad och export per capita är överlägsen. Men hur kan Vasa stad dras med underskott då regionens näringsliv skapar mest nya resurser nationellt? Tyvärr landar merparten av de resurser som i vårt område genereras både via direkta och indirekta avgifter och skatter via staten någon helt annanstans. De kommunalskatteintäkter som våra egna invånare genererar ökar faktiskt samtidigt som statsandelarna kraftigt sjunker just till föld av att det går sämre på andra håll.

Vasa sägs ha en ”dyr serviceproduktion”. Jag förnekar inte att det finns områden för effektivering, digitalisering och ibruktagande av nya metoder, men det är faktiskt vår fantastiska personal och mångsidiga service som starkt bidragit till att skapa den produktiva, kreativa och trygga miljö som idag genererar mest välmående och nya resurser i landet. När vi som centarlort dessutom i praktiken ensam bär ansvaret för all regionutveckling, näringslivspolitik, Kvarkensamverkan, investeringar i fritids- och kulturanläggningar, högskolefinansiering, livsviktiga infrastruktursatsningar etc. är det klart att även vi i Vasa – trots stora skatteintäkter – i höst kommer att diskutera en skattehöjning. Att sluta investera för framtiden kommer inte på fråga, eftersom detta skulle strypa hela regionen.

Den innovativa nordiska, europeiska och globala samverkan – som såväl offentliga myndigheter som i synnerhet företag i regionen dagligen utövar - bör definitvt lyftas upp som ett framgångskoncept på nationellt plan. Att PowerPark i Härmä nästa sommar tar i bruk kronan som betalningsmedel är ett fantastiskt exempel på äkta integration och något som definitivt hålls framme när jag inkommande vecka lobbar för nya kvarkenfärjan i Umeå, Vasa och Bryssel.

Låt oss nu tillsammans utveckla det regionala värdeskapandet, se till att vi köper inhemska livsmedel samt uppmuntra varandra att ta vara på de möjligheter globaliseringen för med sig. De utlänningar som når vårt nordliga land bör ses som en värdefull kunskapsreserv som samtidigt rätar upp vår ogynnsamma ålderspyramid. Genom positivt modigt ledarskap och äkta framtidstro får vi igång expoprten, kreativiteten och därmed välmåendet och nyskapandet i nationen Finland. Enbart genom att bygga för framtiden kan vi hålla kvar ungdomarna och se till att även framledes ha en god skattebas för upprätthållandet av det allra viktigaste: vård, omsorg och utbildning.