De parallella kriserna

05.09.2015 kl. 08:00
Nästa vecka inleds riksdagens höstarbete i plenum. De politiska utmaningar som finns i landet är stora och det är framförallt två kriser regering och riksdag snabbt måste ta mycket aktiva steg för att hantera. Finland har för tillfället två parallella kriser. Den ena är rent ekonomisk. Den andra handlar om värderingar och Finlands plats i världen.

De ekonomiska prognoserna för Finland har ytterligare försämrats den senaste tiden. Kombinationen av dålig tillväxt och arbetsmarknadsparternas oförmåga att komma överens om ett samhällsfördrag har fått omvärlden att tala om att Finland är den nya sjuka mannen i Europa. Det är alldeles uppenbart att vi behöver få fart på ekonomin och öka konkurrenskraften. Vi behöver göra reformer som Danmark, Sverige och Tyskland redan har gjort. De här reformerna kommer att bli jobbiga eftersom en del av arbetsmarknadsorganisationerna redan sagt att de inte är redo att göra några uppoffringar för det gemensamma bästa. Vi kommer behöva göra individuella uppoffringar om den gemensamma välfärdsstaten ska överleva och om vi ska lyckas ta oss ur det mest allvarliga läget i landets ekonomi sedan andra världskriget. I det arbetet i höst kommer regeringen ha mitt fulla stöd. Vi måste få skutan vänd.

 

Vid sidan av den djupa ekonomiska krisen finns dock något som bekymrar mig ännu mer. Det är en växande värderingskris som nu sker då Sannfinländarna får styra debatten. Samhällsklimatet och i synnerhet mediadebatten har ytterligare hårdnat de senaste månaderna. Den flyktingdebatt som förs är hätsk. I den debatten används ord och uttryck som inte överhuvudtaget hör hemma i ett civiliserat samhälle. Dessa uttryck används också av politiker som representerar ett regeringsparti, utan att någon på allvar sätter ner foten. Nu räcker det. Det här måste sluta. Flyktingkrisen handlar inte om att rika Syrier tar en båttaxi över från Turkiet till Europa, som vissa i den finska debatten verkar vilja få det att framstå som. Det här handlar om människor som flyr för sina liv och där vi har en medmänsklig skyldighet att hjälpa.

 

Men det hårdare samhällsklimatet riktar sig inte enbart mot flyktingar. Också mot minoriteter växer fördomarna. Det verkar dessutom finnas ett märkligt element av navelskåderi och avundsjuka mot regioner som det går bra för.

 

Min kollega Teuvo Hakkarainen sa i tidningen Ilta-Lehti att Åland är rikt och att vi på Åland borde ta hand om alla problem. Samtidigt har hans hemkommun Viitasaari, enligt uppgifter från januari, en arbetslöshet på 20,1 %. Vad skulle det bli bättre för Finland om hela landet skulle ha så hög arbetslöshet. I stället borde den naturliga inställningen vara: Titta på Åland, de har bara drygt 3 % arbetslöshet, vad kan vi lära oss av dem.

 

Vi måste sätta ner foten mot de allt mer trångsynta idéer som nu styr debatten. Vi måste stå upp mot rasism och stereotyper, inte sätta huvudet i sanden då motsättningar mellan olika regioner och kulturer nu byggs upp. Endast på så vis kan vi ta Finland ur krisen och göra att Finland fortsättningsvis är ett samhälle med högt internationellt anseende dit människor vill flytta och ha sin framtid. Här behöver också regeringen på allvar fundera vilken Finlandsbild man vill ge omvärlden och vilken Finlands plats i världen ska vara.

 

Mats Löfström

Riksdagsledamot

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00