De ekonomiska prognoserna för Finland har ytterligare försämrats den senaste tiden. Kombinationen av dålig tillväxt och arbetsmarknadsparternas oförmåga att komma överens om ett samhällsfördrag har fått omvärlden att tala om att Finland är den nya sjuka mannen i Europa. Det är alldeles uppenbart att vi behöver få fart på ekonomin och öka konkurrenskraften. Vi behöver göra reformer som Danmark, Sverige och Tyskland redan har gjort. De här reformerna kommer att bli jobbiga eftersom en del av arbetsmarknadsorganisationerna redan sagt att de inte är redo att göra några uppoffringar för det gemensamma bästa. Vi kommer behöva göra individuella uppoffringar om den gemensamma välfärdsstaten ska överleva och om vi ska lyckas ta oss ur det mest allvarliga läget i landets ekonomi sedan andra världskriget. I det arbetet i höst kommer regeringen ha mitt fulla stöd. Vi måste få skutan vänd.

Vid sidan av den djupa ekonomiska krisen finns dock något som bekymrar mig ännu mer. Det är en växande värderingskris som nu sker då Sannfinländarna får styra debatten. Samhällsklimatet och i synnerhet mediadebatten har ytterligare hårdnat de senaste månaderna. Den flyktingdebatt som förs är hätsk. I den debatten används ord och uttryck som inte överhuvudtaget hör hemma i ett civiliserat samhälle. Dessa uttryck används också av politiker som representerar ett regeringsparti, utan att någon på allvar sätter ner foten. Nu räcker det. Det här måste sluta. Flyktingkrisen handlar inte om att rika Syrier tar en båttaxi över från Turkiet till Europa, som vissa i den finska debatten verkar vilja få det att framstå som. Det här handlar om människor som flyr för sina liv och där vi har en medmänsklig skyldighet att hjälpa.

Men det hårdare samhällsklimatet riktar sig inte enbart mot flyktingar. Också mot minoriteter växer fördomarna. Det verkar dessutom finnas ett märkligt element av navelskåderi och avundsjuka mot regioner som det går bra för.

Min kollega Teuvo Hakkarainen sa i tidningen Ilta-Lehti att Åland är rikt och att vi på Åland borde ta hand om alla problem. Samtidigt har hans hemkommun Viitasaari, enligt uppgifter från januari, en arbetslöshet på 20,1 %. Vad skulle det bli bättre för Finland om hela landet skulle ha så hög arbetslöshet. I stället borde den naturliga inställningen vara: Titta på Åland, de har bara drygt 3 % arbetslöshet, vad kan vi lära oss av dem.

Vi måste sätta ner foten mot de allt mer trångsynta idéer som nu styr debatten. Vi måste stå upp mot rasism och stereotyper, inte sätta huvudet i sanden då motsättningar mellan olika regioner och kulturer nu byggs upp. Endast på så vis kan vi ta Finland ur krisen och göra att Finland fortsättningsvis är ett samhälle med högt internationellt anseende dit människor vill flytta och ha sin framtid. Här behöver också regeringen på allvar fundera vilken Finlandsbild man vill ge omvärlden och vilken Finlands plats i världen ska vara.

Mats Löfström

Riksdagsledamot