Kollektivtrafik på räls

04.09.2015 kl. 08:53
Kollektivtrafiken berör och engagerar såväl politiker som medborgare. Nyligen har vi kunnat läsa hur VR planerar effektivera sin verksamhet men också minska sin service. Det här betyder för kustbanans del indragna turer redan från och med slutet av oktober.

Det är naturligtvis bra och helt nödvändigt att VR ser över sin verksamhet och blir mera konkurrenskraftiga, men att man också ser sig tvungen att minska serviceutbudet är illa.

 

Kommunikationsministeriet köper fjärrtågstrafik och huvudstadsregionens närtrafik av VR för över 40 miljoner per år, dit bland annat Y-tågstrafiken och trafiken mellan Karis-och Hangö hör. Regeringen har planerat nedskärningar inom denna trafik och under hösten kommer beslut om vilka sträckor som nedskärningarna berör. Nu gäller det för oss att argumentera för och försöka få ministeriet att inse hur viktig den här trafiken är för utvecklingen i vår landsända.

 

Trafiken på Kustbanan är ytterst viktig för hela Västnyland, eftersom kustbanan garanterar goda direkta förbindelser till huvudstadsregionen och till Åbo. Kustbanan har ändå en del brister som bör åtgärdas för att den ska fylla de krav som kan ställas på en så här viktig trafikled. Som det nu är räcker inte kapaciteten till för att hantera den mängd trafik som rör sig på banan. Detta är en av orsakerna varför Y-tågstrafiken är hotad. Bl.a. därför behövs förbättringar och dubbla spår på vissa sträckor.

 

I ett skriftligt spörsmål till regeringen 26.8.2015 frågar Anders Adlercreutz (Sfp) och jag vad regeringen tänker göra för att förbättra kustbanan. Tusentals västnylänningar pendlar till huvudstadsregionen varje dag. Kustbanan är viktig både för privatpersoner och för näringslivet. Kommunerna har länge uppmanats att bygga kring kustbanan. Men då är det viktigt att staten förbinder sig till att underhålla och utveckla den. Däremot är det inte förnuftigt att gå vidare med planerna för en ny höghastighetsjärnväg mellan Esbo och Salo. Enligt trafikverkets beräkningar skulle en nydragning mellan Esbo och Salo kosta 1,4 miljarder euro. Nytto-kostnadsförhållandet beräknas vara 0,12, vilket visar att det är en olönsam investering. Därför behövs det nu i snabb takt utredningar över eventuella förbättringar på kustbanan, så att nuvarande tågtrafik kan bevaras och utvecklas.

 

Det framstår som allt mer uppenbart att vi i Finland överlag, i allt högre grad bör satsa på att utveckla kollektivtrafiken också på räls. Den är miljövänlig, effektiv och bekväm att använda. För vår region är det en mycket viktig förbindelse till huvudstadsregionen och därmed en central förutsättning för att vi ska få inflyttning och ekonomisk tillväxt. För mig är prioriteringarna framöver klara. Kustbanan måste grundförbättras och få dubbla spår. Hangö-Hyvinge banan ska elektrifieras. Vi kan inte tillåta att vår nationalegendom förfaller och kollektivtrafikmöjligheterna försämras.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00