Vårdreformen ska handla om människor inte strukturer

01.09.2015 kl. 15:04
Vårdreformen ska handla om människor och den vård de får, betonar Svenska riksdagsgruppen som inledde sitt sommarmöte i Vasa på tisdagen.
- Debatten tenderar igen utgå från administrationen, inte från patientperspektivet, säger riksdagsgruppens ordförande Anna-Maja Henriksson (SFP).
Riksdagsgruppen varnar regeringen för att skapa ett nytt hastverk. Man är förvånad att Centern efter att ha blivit statsministerparti inte längre betonar värdet av en bred parlamentarisk beredning där alla partier är med.
 
– Fastän det tar litet tid behövs ett gediget förarbete för att denna grundläggande reform ska lyckas. Det är bra att komma ihåg att nuvarande statsminister Juha Sipilä i otaliga valdebatter betonade att vårdreformen ska fortsättningsvis beredas parlamentariskt. Att nu enbart tala om en parlamentarisk uppföljningsgrupp är något helt annat, säger partiordförande Carl Haglund (SFP).
 
Svenska riksdagsgruppen är kritisk till slutsatserna som en expertgrupp gjort om vårdreformen. Expertgruppen föreslår högst 9–12 vårdområden i Finland. Enligt regeringsprogrammet ska antalet autonoma områden vara högst 19.
 
– Det är helt klart att talar vi om bara 9–12 områden i hela landet så kommer det svenska att drunkna i denna typ av storområden. I vårt geografiskt stora land kan allt inte stöpas i samma form, säger Henriksson.
 
Riksdagsgruppen har konsekvent betonat att vårdreformen ska utgå från människan och målsättningen ska vara en övergång till flexibla system som garanterar bästa möjliga vård och valfrihet. För att vårdmodellerna ska fungera och ge ekonomisk nytta, bör de byggas upp i ett samspel mellan det offentliga, det privata och tredje sektorn.
Vilken är kommunernas roll i helheten när denna radikala omställning genomförs, frågar riksdagsgruppen. Det inte är meningsfullt att en del av den grundläggande socialvården, exempelvis äldreomsorgen eller barnrådgivningen, ska fjärrstyras över huvudet på patienterna.
Gruppen ser inte mervärdet i att på sikt överföra utbildning till några få jätteområden.
- Vårdreformen får inte bli en förtäckt kommunreform. Väsentligt är att det preventiva vårdarbete som görs i kommunerna inte raseras när strukturerna förnyas. Tvärtom borde det preventiva stärkas, säger Henriksson.
Svenska riksdagsgruppen förutsätter att en språkkonsekvensbedömning av social- och hälsovårdsreformen bör göras nu genast i starten.
 
Tilläggsuppgifter:
Riksdagsgruppens ordförande Anna-Maja Henriksson, 050 512 2377
 
Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00