Vårdreformen ska handla om människor inte strukturer

01.09.2015 kl. 15:04
Vårdreformen ska handla om människor och den vård de får, betonar Svenska riksdagsgruppen som inledde sitt sommarmöte i Vasa på tisdagen.
- Debatten tenderar igen utgå från administrationen, inte från patientperspektivet, säger riksdagsgruppens ordförande Anna-Maja Henriksson (SFP).
Riksdagsgruppen varnar regeringen för att skapa ett nytt hastverk. Man är förvånad att Centern efter att ha blivit statsministerparti inte längre betonar värdet av en bred parlamentarisk beredning där alla partier är med.
 
– Fastän det tar litet tid behövs ett gediget förarbete för att denna grundläggande reform ska lyckas. Det är bra att komma ihåg att nuvarande statsminister Juha Sipilä i otaliga valdebatter betonade att vårdreformen ska fortsättningsvis beredas parlamentariskt. Att nu enbart tala om en parlamentarisk uppföljningsgrupp är något helt annat, säger partiordförande Carl Haglund (SFP).
 
Svenska riksdagsgruppen är kritisk till slutsatserna som en expertgrupp gjort om vårdreformen. Expertgruppen föreslår högst 9–12 vårdområden i Finland. Enligt regeringsprogrammet ska antalet autonoma områden vara högst 19.
 
– Det är helt klart att talar vi om bara 9–12 områden i hela landet så kommer det svenska att drunkna i denna typ av storområden. I vårt geografiskt stora land kan allt inte stöpas i samma form, säger Henriksson.
 
Riksdagsgruppen har konsekvent betonat att vårdreformen ska utgå från människan och målsättningen ska vara en övergång till flexibla system som garanterar bästa möjliga vård och valfrihet. För att vårdmodellerna ska fungera och ge ekonomisk nytta, bör de byggas upp i ett samspel mellan det offentliga, det privata och tredje sektorn.
Vilken är kommunernas roll i helheten när denna radikala omställning genomförs, frågar riksdagsgruppen. Det inte är meningsfullt att en del av den grundläggande socialvården, exempelvis äldreomsorgen eller barnrådgivningen, ska fjärrstyras över huvudet på patienterna.
Gruppen ser inte mervärdet i att på sikt överföra utbildning till några få jätteområden.
- Vårdreformen får inte bli en förtäckt kommunreform. Väsentligt är att det preventiva vårdarbete som görs i kommunerna inte raseras när strukturerna förnyas. Tvärtom borde det preventiva stärkas, säger Henriksson.
Svenska riksdagsgruppen förutsätter att en språkkonsekvensbedömning av social- och hälsovårdsreformen bör göras nu genast i starten.
 
Tilläggsuppgifter:
Riksdagsgruppens ordförande Anna-Maja Henriksson, 050 512 2377
 
Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35