Sannfinländarna – att vara i regering och opposition samtidigt

31.08.2015 kl. 08:19
”Skicka flyktingarna till Åland”. Min riksdagskollega Teuvo Hakkarainen vet hur man får rubriker. Det är inte heller första gången som den goda Teuvo tar Åland som exempel. Senast var det homosexuella och somalier som han ville flytta till Åland.

Jag har stött på Teuvo flera gånger i riksdagens café men aldrig hört honom tala i plenisalen. Han verkar föredra att kommunicera via sociala medier där han gör sina frejdiga uttalanden, som framförallt är pinsamma och sorgliga. Till och med Sannfinländarnas gruppledare Sampo Terho, som jag känner bra från tiden i Bryssel, hade i lördagens Nya Åland svårt att förklara Teuvo Hakkarainens uttalande. Det verkade som han, som de allra flesta, också skämdes. Det var bara återigen dags att konstatera att Teuvo är Teuvo.

 

Teuvo Hakkarainen är dock inte den enda som kan fixa rubriker. En annan riksdagskollega, Olli Immonen, uppmanande tidigare i sommar (vilket jag skrev längre om 3 augusti i Nyan) i praktiken till raskrig då han i samband med årsdagen av norska Utöya-tragedin skrev att han uppmanar till kamp för en sann sannfinländsk nation. Det är inte många som drömmer om en sådan, men det ger naturligtvis stora rubriker.

 

Det intressanta var dock att se hur Sannfinländarna hanterade frågan. Ingen i Sannfinländarnas ledning tog tydligt avstånd från Immonenen. Partiledaren och utrikesminister Timo Soini duckade och sa att det är riksdagsgruppen som måste hantera frågan. På så vis undvek han att ta avstånd från någon av partiets falanger och riskera en splittring. Väl i riksdagsgruppen sa Immonenen att han kommer att ta en två månaders timeout, för att på så vis kunna rädda gruppen från att behöva ta avstånd från honom. Parallellt publicerade Matti Putkonen från Sannfinländarnas partikansli en lista över personer som ”förtalat och skymfat” partiet. Med på den var andra partiers politiker, statsvetare och journalister.

 

Fredrik Guseff, chef på tankesmedjan Svenska bildningsförbundet, konstaterar i en blogganalys att listan tjänar ett viktigt syfte eftersom den sänder en stark signal till de sannfinländska väljarna, vilka de inte ska lita eller lyssna på. Guseff konstaterar också att Sannfinländarna har allt intresse att fortsätta ha främlingsfientligheten högt upp på agendan eftersom det flyttar fokus från frågor som Sannfinländarna inte vill ha ljus på. Att folk skrattar åt ett nytt utspel av Teuvo Hakkarainen är bättre för Sannfinländarna än att media lyfter upp vad Sannfinländarna på riktigt har gjort i regeringen.

 

I regeringen har Sannfinländarna nämligen just varit med och beviljat ett 86 miljarder Euros stödpaket till Grekland. Vem hade trott det innan valet. Sannfinländarna har också, trots flyktingkritiken, i regeringen godkänt att Finland ska vara med och solidariskt ta sitt ansvar med de andra EU-länderna i flyktingkatastrofen. Sannfinländarna är också med och godkänner en budget som skär i den basservice partiet svurit till väljarna att försvara. Man verkar dock mån om att väljarna inte ska se de besluten.

 

Bekymret för Sannfinländarna är att kunna vara i regering och opposition samtidigt. Det är i det ljuset man ska se de här uttalandena som får stora rubriker.

 

Mats Löfström

Riksdagsledamot

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00