Åtgärda bristerna i energibeviset

20.08.2015 kl. 11:04
Riksdagsledamöterna Carl Haglund och Anders Adlercreutz lämnar in skriftligt spörsmål.

Vad tänker regeringen göra för att åtgärda brister som framkommit i energibeviset för småhus? I ett skriftligt riksdagsspörsmål efterlyser SFP-ledamöterna Carl Haglund och Anders Adlercreutz åtgärder,

 

Förra riksdagen godkände enhälligt att energibeviset för småhus ändras för att undvika de jämförelseproblem som de olika koefficienterna för energiformerna för närvarande skapar.  Användningen av koefficienterna gör beviset svårförståeligt och gör att beviset inte åskådliggör den faktiska energikonsumtionen.

En arbetsgrupp tillsattes för att utreda ärendet, men det ändringsalternativ som gruppen presenterat innehåller ändå i praktiken inga förändringar i förhållande till det tidigare energibeviset.

 

– Vi är glada över att den förra riksdagen insåg sitt misstag men vi är inte nöjda med det förslag som har presenterats för riksdagens miljöutskott, konstaterar Haglund.

 

Det presenterade alternativet innehåller alltjämt de faktorer som orsakar jämförelseproblematiken och är fortsättningsvis lika vilseledande för konsumenten. I stället för att klart berätta hur energieffektiv en byggnad är betonas fortfarande det med energiformskoefficienter korrigerade resultatet. Arbetsgruppen hade även andra och bättre alternativ.

 

– I enlighet med riksdagens vilja borde bedömningen av energieffektiviteten beräknas på mängden köpt energi, säger Adlercreutz. Han tillägger att ett energibevis skall leda till bättre, effektivare byggande – det skall inte vara ett spel där man ställer olika energiformer mot varandra, i synnerhet som samma energiform kan produceras på många olika sätt.

 

– Även arbetsgruppens andra alternativ är förenliga med EU-direktivet och skulle ha varit enkla att genomföra. Därför vill vi veta hur regeringen nu tänker agera, avslutar ledamöterna.

 

Tilläggsuppgifter:

Anders Adlercreutz      044-9810191

Carl Haglund             050-5217379

 

Adlercreutz, Haglund

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00