Statsministerns upplysning om planerad avreglering 24.6 2015

24.06.2015 kl. 15:31
Gruppanförande, Anna-Maja Henriksson, Svenska riksdagsgruppen

Värderade talman,

Det så kallade normtalko, som statsminister Sipilä efterlyser, behövs. Vi bör ha förmåga att se kritiskt på de direktiv som reglerar vårt samhälle och som inverkar på vanliga medborgares vardag.

Redan under förra valperioden tog sig en parlamentarisk arbetsgrupp an uppdraget – så det finns att bygga på.

Det ska ändå genast sägas tydligt: ett normtalko är ingen patentmedicin för ett bättre samhälle – det är en villfarelse att tro att ett land utan normer är ett lyckligt land.

Vår nordiska rättsstat grundar sig på goda principer som vi skriver om till lagar och normer. Goda normer skyddar de svaga grupperna i samhället. Vi behöver även normer som tar hänsyn till miljön och som ger ramar för vår ekonomi.

 

Därför är det väsentligt att den nu planerade avregleringen sker under ansvar och med insikt om konsekvenserna. Ett normtalko är bra, men utan relevant konsekvensanalys, där man tittar på helheten, riskerar talkot bli ett projekt där individens rättsskydd – kanske av misstag – luckras upp.

En sådan avreglering vill vi inte ha.

 

Värderade talman,

 

Men det är förstås helt klart att det finns en lång rad exempel på överdriven och oändamålsenlig reglering som bör luckras upp.

Svenska riksdaggruppen frågar sig varför regeringen inte är beredd att slopa behovsprövningen av utländsk arbetskraft.

Vi bör även se över de mest rigorösa normer som gäller byggande. Det ska inte vara så att tolkningar av direktiv och detaljnormer när det gäller äldreboende stjälper hela verksamheten. Det är omänsklig byråkrati om ett äldreboende, där invånarna har det bra och trivs, hotas av stängning bara för att vissa kvadratmeternormer inte uppfylls.

Vi borde förstå när vi bygger upp vårt samhälle att alla, och allt, inte ska dras över med samma kam.

Ett annat exempel på överdriven byråkrati kan tas från bekämpningen av grå ekonomi. Visst, på den intensivaste byggmarknaden i Helsingforsregionen behövs en ordentlig normarsenal för att eliminera svartbyggen. Men att avkräva små byggfirmor på landsbygden samma rapporteringsskyldighet för underleverantörer ter sig överdrivet. Om småföretagare riskerar att duka under på grund av det betydande papperskriget, skapas garanterat inte alla de nya arbetsplatser som vi behöver i det här landet.

Centern efterlyser särskilt färre normer när det gäller lantbruksnäringarna. Det är säkert på sin plats, samtidigt som vi vet att det i många fall handlar om EU-direktiv som vi genom nationella beslut inte ensamma kan ändra.

Också inom social- och hälsovårdssektorn finns det skäl att luckra upp en del normer. Som exempel ter det sig inte meningsfullt att föräldrar till handikappade barn varje år till Folkpensionsanstalten måste göra en ny ansökan om rehabiliteringsstöd gällande den kroniska sjukdom deras barn lider av. Det är en process som dessutom är psykiskt tung.

 

Värderade talman,

 

I detta sammanhang vill Svenska riksdagsgruppen betona att bra naturskydd bygger på dialog och samförstånd. Tyvärr är det så att många mindre markägare från den region där jag kommer ifrån, Österbotten, upplever NTM-centralen och miljömyndigheterna som motståndare till medborgarna. Om man direkt går till tvångsinlösningar utan att först söka fredning på frivillig väg, handlar det antingen om dålig förvaltning eller oändamålsenliga normer.

Vi ska inte enbart tala om avreglering, utan vi borde på allvar diskutera en bättre reglering.

Normer behövs, men hur ska vi få mer ändamålsenliga normer. Normer som vanliga medborgare upplever vettiga är inte svåra att implementera eller leva upp till.

 

Det som utan dröjsmål borde göras är att gallra bort konstlade normer som belastar frivilligt arbete – det så kallade talkoarbetet. Vårt samhälle behöver också frivilliga insatser – minst lika mycket som förr – därför borde vi akta oss för att strypa det spontana initiativet med onödiga regler.

Våra skuldtyngda kommuner vill man, delvis helt berättigat, avlasta med färre normer och obligatoriska uppgifter. I den processen bör man dock noga avväga konsekvenserna av större frivillighet. Ett normtalko är på villovägar om en kommun börjar stänga sitt bibliotek, tummar på sin grundservice eller begränsar sin språkliga service.

Vägledande för klok avreglering är att medborgarens rätt till service på lika villkor inte äventyras.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15