Statsministerns upplysning om planerad avreglering 24.6 2015

24.06.2015 kl. 15:31
Gruppanförande, Anna-Maja Henriksson, Svenska riksdagsgruppen

Värderade talman,

Det så kallade normtalko, som statsminister Sipilä efterlyser, behövs. Vi bör ha förmåga att se kritiskt på de direktiv som reglerar vårt samhälle och som inverkar på vanliga medborgares vardag.

Redan under förra valperioden tog sig en parlamentarisk arbetsgrupp an uppdraget – så det finns att bygga på.

Det ska ändå genast sägas tydligt: ett normtalko är ingen patentmedicin för ett bättre samhälle – det är en villfarelse att tro att ett land utan normer är ett lyckligt land.

Vår nordiska rättsstat grundar sig på goda principer som vi skriver om till lagar och normer. Goda normer skyddar de svaga grupperna i samhället. Vi behöver även normer som tar hänsyn till miljön och som ger ramar för vår ekonomi.

 

Därför är det väsentligt att den nu planerade avregleringen sker under ansvar och med insikt om konsekvenserna. Ett normtalko är bra, men utan relevant konsekvensanalys, där man tittar på helheten, riskerar talkot bli ett projekt där individens rättsskydd – kanske av misstag – luckras upp.

En sådan avreglering vill vi inte ha.

 

Värderade talman,

 

Men det är förstås helt klart att det finns en lång rad exempel på överdriven och oändamålsenlig reglering som bör luckras upp.

Svenska riksdaggruppen frågar sig varför regeringen inte är beredd att slopa behovsprövningen av utländsk arbetskraft.

Vi bör även se över de mest rigorösa normer som gäller byggande. Det ska inte vara så att tolkningar av direktiv och detaljnormer när det gäller äldreboende stjälper hela verksamheten. Det är omänsklig byråkrati om ett äldreboende, där invånarna har det bra och trivs, hotas av stängning bara för att vissa kvadratmeternormer inte uppfylls.

Vi borde förstå när vi bygger upp vårt samhälle att alla, och allt, inte ska dras över med samma kam.

Ett annat exempel på överdriven byråkrati kan tas från bekämpningen av grå ekonomi. Visst, på den intensivaste byggmarknaden i Helsingforsregionen behövs en ordentlig normarsenal för att eliminera svartbyggen. Men att avkräva små byggfirmor på landsbygden samma rapporteringsskyldighet för underleverantörer ter sig överdrivet. Om småföretagare riskerar att duka under på grund av det betydande papperskriget, skapas garanterat inte alla de nya arbetsplatser som vi behöver i det här landet.

Centern efterlyser särskilt färre normer när det gäller lantbruksnäringarna. Det är säkert på sin plats, samtidigt som vi vet att det i många fall handlar om EU-direktiv som vi genom nationella beslut inte ensamma kan ändra.

Också inom social- och hälsovårdssektorn finns det skäl att luckra upp en del normer. Som exempel ter det sig inte meningsfullt att föräldrar till handikappade barn varje år till Folkpensionsanstalten måste göra en ny ansökan om rehabiliteringsstöd gällande den kroniska sjukdom deras barn lider av. Det är en process som dessutom är psykiskt tung.

 

Värderade talman,

 

I detta sammanhang vill Svenska riksdagsgruppen betona att bra naturskydd bygger på dialog och samförstånd. Tyvärr är det så att många mindre markägare från den region där jag kommer ifrån, Österbotten, upplever NTM-centralen och miljömyndigheterna som motståndare till medborgarna. Om man direkt går till tvångsinlösningar utan att först söka fredning på frivillig väg, handlar det antingen om dålig förvaltning eller oändamålsenliga normer.

Vi ska inte enbart tala om avreglering, utan vi borde på allvar diskutera en bättre reglering.

Normer behövs, men hur ska vi få mer ändamålsenliga normer. Normer som vanliga medborgare upplever vettiga är inte svåra att implementera eller leva upp till.

 

Det som utan dröjsmål borde göras är att gallra bort konstlade normer som belastar frivilligt arbete – det så kallade talkoarbetet. Vårt samhälle behöver också frivilliga insatser – minst lika mycket som förr – därför borde vi akta oss för att strypa det spontana initiativet med onödiga regler.

Våra skuldtyngda kommuner vill man, delvis helt berättigat, avlasta med färre normer och obligatoriska uppgifter. I den processen bör man dock noga avväga konsekvenserna av större frivillighet. Ett normtalko är på villovägar om en kommun börjar stänga sitt bibliotek, tummar på sin grundservice eller begränsar sin språkliga service.

Vägledande för klok avreglering är att medborgarens rätt till service på lika villkor inte äventyras.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15