Etiketter och stereotyper

03.08.2015 kl. 16:53
För knappt två veckor sedan var det fyraårsdagen sedan terrorattentaten i Norge. Det är en sådan händelse där man minns precis var man själv var då man hörde om det. Själv satt jag på ett tåg mellan Helsingfors och Åbo för att ta mig vidare till Åland. Jag följde rapporteringen via norska Aftonpostens hemsida.

Vid Utøya miste 69 oskyldiga människor livet, de flesta barn och unga. Jag får fortfarande kalla kårar då jag tänker på dådet och hur en människa kan begå en sådan fruktansvärd händelse med motivet att han är emot mångkultur och det moderna samhället.

 

I samband med minnesdagen av händelserna vid Utöya (och Oslo) skrev min riksdagskollega Olli Immonen ett facebookinlägg där han i praktiken argumenterade i gärningsmannen Anders Behring Breiviks anda. I sitt inlägg vill Immonen besegra mardrömmen som kallas mångkultur, han utmålar fiender och uppmanade till kamp för ”en riktigt sannfinnländsk nation”.

 

Jag behövde läsa hans inlägg flera gånger. Det var så rasistiskt, främlingsfientligt och högerextremt vid en så sällsynt smaklös tidpunkt. Hans uttalande representerar allt det som jag inte står för. I mitt Finland dömer vi inte människor efter fördomar och stereotyper, utan efter vad varje enskild människa gör och säger.

 

I en annan nyhet förra veckan rapporterade Sveriges Radio att Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson bjudit in bandet Ultima Thule till en fest som han ordnade. Åkesson är inte den första politikern som bjudit in bandet. Det gjorde också partiets föregångare som sponsrade bandet i sin rasistiska kampanj ”Bevara Sverige Svenskt”.

 

Åkessons pressekreterare konstaterade i radioreportaget att Ultima Thule nuförtiden tagit avstånd från rasism. Så kan det vara. Men Åkesson har varit med så länge i politiken att han borde veta följande sak: Det handlar inte alltid om hur det är, utan hur det ser ut. Ultima Thule är i allmänhetens ögon en symbol för det som brukar kallas för vit makt musik. Den historiska symboliken är kraftig och budskapet, att det är Ultima Thule och inte The Ark som Åkesson bjudit in, är underförstått.

 

Olli Immonens uttalande förde dock en positiv sak med sig. Det väckte en motreaktion. 15 000 människor slöt förra veckan upp i Helsingfors för att visa sitt stöd för mångkultur. I lördags slöt hundratals ålänningar upp utanför Lagtinget för att ge samma budskap: Mångkultur är inte ett hot mot den åländska, finska eller svenska identiteten. Mångkultur är med och skapar den.

 

På Åland har vi idag 92 nationaliteter och det är den mosaiken av nationaliteter som gör Åland till Åland. Kulturella intryck från andra byar, kommuner, länder eller kulturer har genom årtiondens lopp skapat vår verklighetsbild och vår kulturella värdegrund. Ålänningar har rest till när och fjärran och tagit med sig intryck hem. Sommarålänningar har kommit hem från sina vardagar i Sverige, USA och andra länder. De människor som flyttat till och slagit ner rötter på Åland har också bidragit till att skapa det Åland vi håller så kärt.

 

Jag tror inte på etiketter och stereotyper. Jag tror på respekt, tolerans och där vi har ett öppet sinne och möter andra människor på det sätt som vi vill att andra ska bemöta oss. Mitt Norden är ett annat än det Immonen och Åkesson vill skapa.

 

Mats Löfström

Riksdagsledamot

Mats Löfström

Gruppanföranden

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00