Presidentvalet i USA

08.08.2015 kl. 16:51
För en dryg månad sedan var jag på en resa till USA. Jag skulle till Washington D.C. men passade på att åka ett par dagar innan för att hinna träffa gamla vänner i Columbus, Ohio. En av mina vänner där är nuförtiden medlem av den amerikanska kongressen och jag frågade på skoj när vi kommer att få se honom i presidentvalet.

Han skojade tillbaka och konstaterade att i detta val kommer han vara den enda republikanska politikern som inte ställer upp. Det republikanska kandidatantalet är nämligen så stort att inte alla kandidater ryms med i valdebatterna.

 

Igår morse, vår tid, drabbade de tio - enligt gallupundersökningar - främsta republikanska kandidaterna ihop för en första TV-sänd debatt. Debatten hölls i Cleveland, Ohio där republikanerna också kommer att hålla sitt partikonvent nästa år och formellt utse sin kandidat.

 

Den stora frågan på förhand var hur Donald Trump skulle hantera debatten. Många aktiva republikaner är inte överförtjusta över den frispråkiga miljardärens intåg på den politiska arenan. Hans minst sagt frejdiga debatteknik där han förnedrar både kvinnor och latinamerikaner har skapat oro i de republikanska leden. Det republikanska etablissemanget menar att desto längre ”cirkus Trump” får hålla på, desto mer avskräcker han mittenväljare och förstör på så vis chanserna att en republikan kan vinna det riktiga presidentvalet.

 

Om republikanerna har ett stort antal kandidater är läget nästan det helt motsatta i det demokratiska lägret där Hillary Clinton i praktiken är ensam kandidat. Den enda som eventuellt kunde ge Clinton en match om nomineringen är vice president Joe Biden, men desto längre han väntar med att ge besked desto svårare blir det.

 

Den 1 februari nästa år kör det igång på riktigt då det är det första primärvalet i delstaten Iowa. Efter det kommer delstater i tur och ordning genom primärval utse sina representanter till partikonventen som väljer presidentkandidater. Den 8 november är sedan den egentliga valdagen.

 

Utmaningar för USA:s nästa president saknas inte. Medan den privata ekonomin växer och tillväxttakten och antal jobb som skapas sker i avundsvärd snabb takt i jämförelse med Europa, är det stora utmaningar för den offentliga ekonomin med ett växande budgetunderskottet. Den kanske största utmaningen blir ändå att minska på splittringen mellan partierna i kongressen och få demokrater och republikaner att återigen kunna samarbeta inom olika frågor.

 

Nuvarande konflikt mellan partierna där det i princip är omöjligt för en demokrat att samarbeta med en republikan ter sig för mig som utomstående betraktande ålänning som mycket märklig. En republikan från New York har antagligen mycket mer gemensamt med en demokrat från New York än en republikan från Alabama. Ändå så gör partibeteckningarna att man nu inte samarbetar med varandra. Det här paralyserar amerikanskt beslutsfattande vilket inte är bra.

 

Som ledamot av riksdagens vänskapsgrupp mellan Finland och USA ser jag fram emot att följa presidentkampanjen i USA och att samarbeta med nästa administration oavsett vilken partibeteckning den får. Jag har goda vänner i både demokraterna och republikanerna. Det är min förhoppning att de efter valet också kunde bli bättre vänner sinsemellan så att amerikansk politik kunde bli mer dynamisk igen. Det skulle både USA och vi behöva eftersom vi delar många globala utmaningar tillsammans.

 

Mats Löfström

Riksdagsledamot

Mats Löfström

Gruppanföranden

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30